jag blir alltid lika ledsen

Jag borde väl vant mig nu. För det ska man göra.
Vänja sig.
Men det gör alltid lika ont när någon överger en.
Jag pratar om människor som man trodde att man kände.
När någon helt plötsligt slutar med att höra av sig. Sätter punkt i bekantskapen. Så är det nu. Jag förlorar människor och jag vet inte varför... Var det något jag sa? Sa jag nåt som inte lät bra? Jag trodde jag kunde berätta hur det var. För det är så jag gör. Jag säger saker som vilar i min mun och jag säger orden till dom som jag tycker är värda att höra dom. Jag tyckte ni var det. Jag tyckte om er. Är det något fel i det? Varför vänder ni på klacken och går när jag inte är sådär käck och falskt trevlig jämt, att jag blir allvarlig ibland, det räknade ni inte med?

Jag vet att jag inte är ensam... Visst klarar man att förlora folk lite då och då... bekanskapskretsen fyller strax ihop tomrummen... men varför är det då så, att man aldrig riktigt nöjer sig med att tomrummen blir fyllda? Det är något som fattas ändå. Det är hål som inte går att fylla. Som inte vill bli fyllda.

Jag blir så otroligt rädd... när någon vänder sig om och går. För jag har just sagt allt det där ni bad om att få höra, hur jag tänker, hur jag är. Ni har sugit ut mina tankar som myggan suger blod för att sedan dra vidare. Lämnat ett märke efter sig. Som kliar. som inte ger en nattsömn eller ro.

Ni lämnar mig, utpumpad på känslor som jag så snällt kopierat och lagrat i era hjärnor. Små saker som kan kallas hemligheter.

Jag är så rädd nu. Jag försöker alltid få er tillbaka, ni som springer. Men ni orkar alltid så mycket längre än jag. Det slutar alltid med att jag sitter i famnen på någon av dom som stannat kvar och gråter. Vi gråter.

Sanningen är väl den, att hur illa man än blivit behandlad, kanske någon som satt sista spiken i kistan eller bara tynat bort... Så lämnar dom människorna också ett tomrum. En saknad. Allt för att dom nån gång funnits så nära inpå. Och för att dom fortfarande bär kopior på tankar i sitt huvud.

Av Veronica Sjöberg 26 jun 2003 13:22