Fan själv i flaskan - del 4

DAG 10.

Efter mina slutord -tittade läkaren länge på mig. Sade med värme i rösten.
"Jag hör att Du varit uppriktig - Du tycker inte synd om dig själv - bara en gång försökte Du skylla på omständigheter.
Jag förstår att det var svårt att mista sin hustru vid så unga år - samt ha en son på bara några år. Du kan prisa dig lycklig att Du har så unga föräldrar som tar hand om honom. Glöm inte att det är ditt ansvar också - därför Lennart - bli en nykter alkoholist.
Du kommer aldrig att kunna dricka sprit med måtta.
Nu kommer jag att skriva ut dig - Du får namnet på en läkare i Malmö - Du kan också ringa mig när Du vill - natt eller dag.
Lycka till".

Alla måste förstå att ordalydelsen inte är exakt - efter så många år. Men det är som jag minns det.

En av de äldre patienterna som gått igenom programmet tillsammans med mig skulle åt samma håll - vi beslöt dela taxi.
Efter adjö sägande - med manliga handslag och kramar skildes våra vägar från övriga medpatienter.
I taxin på väg in till Göteborg föreslog mitt sällskap att innan tåget gick skulle vi äta lunch tillsammans. Det blev Henriksberg.
Vad vi åt kommer jag inte ihåg - bara att "vännen" beställde två angostura. Jag blev förskräckt. Vad var detta? Jag klarade första provet trots att det sved i "tarmen". När vi skildes åt var han mer än "salongsberusad. "
På tåget hem tänkte jag - detta klarar jag aldrig.
Mor och far mötte mig på stationen i Malmö. Sonen sov tryggt
hemma. De frågade inte vad som hänt. Vi åt - såg på dansk TV.
Svenska program hade ännu inte nått Skåne. Far skulle tidigt upp och jobba - gick till sängs - men Mor ville prata - jag berättade sanningen.
"Kommer Du att klara det?": frågade hon.
"Jag skall": svarade jag.

Vi kom överens om att hon skulle ta hand om alla mina kontanta medel - ta betalt för kosten - endast lämna ut kontanter så det räckte till en ask cigaretter om dagen. Så blev dagordningen.

När vi åt frukost - fick jag pengarna. Mor gick på jobb - lämnade mig ensam.

Det var i mitten på oktober - hög klar luft - lite kyligt - men inget regn.

Jag gav mig ut på vandring - gick långt utåt landet - runt hela Malmö. En dag gick jag till Lund - fram och tillbaks.
Ville bli riktigt trött.

En kväll frågade Far vad jag tänkt att jobba med? Inget jäkt vi klarar det bra som det är - men är det inte dags att byta yrke.
Jag tittade förvånat på honom - förstod han mena väl.
Men vad kunde jag annat än restaurang?
Två dagar senare gick jag ner till tågfärjan Malmöhus.
Ombord träffa jag tidigare arbetskamrater - frågade om det fanns plats för mig.
"Vi ringer": sa hovmästaren.

Dagen efter - hade han frågat tidigare arbetskamrater och meddelade att jag var välkommen.

Då jag talade om hemma vad som hänt tittade båda upp:
"Klarar Du det - utan att börja supa igen?"
"Skall göra mitt bästa - svarade jag"

I fem år jobbade jag på färjan utan att smaka en droppe.
Ingen trodde på mig då jag tackade - nej. De som drack - var värst till att truga. Varför - vet jag inte?
Så småningom visste alla - det är inte lönt. Han tackar: Nej.
Om det var svårt - om jag nekade till att suget fanns - skulle jag ljuga.

Varje gång jag var nära tänkte jag på den nakna kvinnan i mitt rum - med plattfisken i magen - ögat som blinkade till mig från hennes navel.

Jag träffade en annan kvinna - vi har varit gifta lika länge som jag varit nykter. Har hon sett mig full - ja en gång vid en midsommarfest.

"Men en gång är ingen gång"

Nu är det ingen risk - ägnar mig åt Macen - har så ont i
"musarmen" - den orkar inte svinga någon bägare.

Är jag ensam om problemet att inte kunna behärska umgänget med destillerade drycker . Nej - redan i Första Moseboken omtalas när Noa blev så berusad att han somna naken i sitt tält.
Sönerna lade en mantel över honom och skämdes.

På ett annat ställe står:
"Ge vin åt dem som har det svårt
ge de bedrövade att dricka
så de glömmer sin fattigdom
och inte tänker på sitt elände mer."

Där står också att alla befattningshavare riksdagsmän med flera skall hålla sig nyktra för att inte glömma sina åtagande.

Judarnas bibel konstaterar att det finns ingen glädje utan vin.

All glädje - utan sprit - är onaturlig - skojade vi till det förr.

Tyvärr varde detta inte allom givit - om det beror på dålig karaktär - gener - ärftliga anlag eller annan sjukdom - därom tvistar de lärde.

Men så sant som Gud äger dagen.

"En gång alkoholist alltid alkoholist - det finns ingen genväg".

Av Lennart Ekman 01 apr 2003 09:47