En plats i livets teater

Ja,
av drömmar
Drömmar som får ens kropp att svettas
Ja,
den förtärs av Dantes helvetiska eld,
av åtrå och synd som speglar sig i själens teater

När mina tankars stad fylls av din närvora försvinner tid och rymd
Ens liv är så ynkligt,
när ensamheten tär människornas själsliv

Vem är jag,
Denna man att få ge dig mitt hjärta
Vad har blott jag gjort för att förtjäna detta underbaraste av allt;
att få träffa en själ som du?

Min läppar äro förseglade,
men dina blickar,
dina visknigar får min läppar
att bli våta igen

Åh,
se där jag äro ej längre kejdad vid tystnadens föruttnade kropp
Jag är fri,
mitt drakhjärt,
Blöder ej,
Icke mer...

Av Adryan Linden 16 feb 2003 12:35