så hade han knappt tagit sig dit idag. Det kändes som om någon spänt fast honom i soffan hemma hos mor och far där jag somnade igår kväll och någon liten jävel, de är alltid små de där jävlarna har ni tänkt på det? hade bytit ut mina sneakers mot tunga cementklumpar när jag skulle gå ut till bussen.
För, som han sa, så var de där jävla långloven som att få ett återfall för en liten kille som varit sjukskriven i två år innan han börja här.
Han tog sina penslar och försvann. De såg honom försvinna, plogandes i snön i sina alldeles förstora brallor. Sen dess har ingen sett till honom. Alltså han har ju varit där, men han är sig inte lik utan olik.
Detta är ett bidrag till Sourze Poesiskola
Av T.L Stjerna 13 jan 2003 09:48 |
Författare:
T.L Stjerna
Publicerad: 13 jan 2003 09:48
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå