Datorn ljuger dig i ansiktet

Det är en trevlig och inte minst uppmuntrande hjälpreda. Ibland tänds nämligen en grön lampa ovanför hans huvud och han nickar uppskattande mot mig, som om det jag skriver är genialiskt, briljant, upplysande. Jag mådde bra och blev inspirerad av den där gröna lampan och robotens nickande. Sporrad av hans erkännande fortsatte jag att skriva.

Men så hände någonting som gjorde att jag drabbades av den djupaste misstänksamhet.

Jag fick tillbaka en hemtenta. Jag var underkänd. I marginalen hade läraren skrivit: "Ofullständiga meningar, ord som tycks påhittade, lösryckta påståenden, osammanhängande struktur, omotiverade citat... Vad håller du på med egentligen, David?"

Jag vill minnas att robothjälpredan gett ifrån sig extra många nickanden och gröna lampor när jag skrev den där hemtentan.

Så jag bestämde mig för att utföra ett test. Jag startade Word och började skriva. Så här skrev jag.

"Åh vad mellanmjölk är gott. Mellanmjölk är det godaste som finns. Det är godare än allt annat, speciellt är det godare än lättmjölk. Lättmjölk smakar hundbajs. Det är egentligen cancer i renodlad form och tillverkas av barnarbetare i..."

När jag kommit så här långt började roboten nicka frenetiskt. Den gröna lampan lyste som den aldrig gjort förr. Du är ett geni, David! tycktes den vilja säga. Fortsätt! Fortsätt!

Jo, jo. Tjena. Dags för del 2 av mitt test.

Jag startade om Word. Men nu skrev jag:

"Åh vad lättmjölk är gott. Det är världens underbaraste dryck! Det är faktiskt det bästa som finns i hela världen. Synd bara att det finns sådant kattpiss som mellanmjölk. Han som uppfann mellanmjölk borde skjutas i magen och kölhalas på..."

Som jag trodde. Blink blink. Nick nick. Robotjävel. Cynisk och lögnaktig är du. Aldrig att jag litar på dig något mer.

Av David Olsson 01 nov 2002 16:12