Sveriges vita negrer del 3 av 3

Hur många miljarder kostar vi då för er oss skattebetalare? Nu när alla räknar miljarder hit och dit... Gissa! I år har regeringen budgeterat för alla minoritetsspråksärenden sammanlagt åtta miljoner kronor. Det blir mindre än två miljoner per språk. Riksdagens kaffeautomater och toalettpapper kostar förmodligen staten mer per år än vad vi finsktalande gör.

Räkna därtill att de vuxna som flyttade hit för att bygga Kockums, Volvo, Scania och på NCC redan hade med sig sin utbildning och uppfostran hemifrån. Det enda som behövdes var lite svenska för att klara av säkerhetsföreskrifterna och instruktionerna. Överhuvudtaget är invandrare alltid lönsamma för ett land eftersom man inte behöver föda nya barn, betala deras skola och sjukvård och vänta 18 år innan de kan börja jobba. Men detta glöms bort hela tiden i debatten.

Nästa gång du klagar på min svenska, tänk då på att jag hade den med mig från mitt hemland, där jag i skolan kämpade med konstiga saker såsom artiklarna en och ett varför finns det ord som inte betyder något? eller hon och han varför skiljer man på könen?. Vi har bara hän på finska som betyder både hon och han. Vilket språk tycker du är mest jämlikt, den som skiljer på könen eller den som inte gör det? Nu vet du i alla fall varför vi finnar alltid säger fel på hon och han.

Jag bär mitt hemland med mig alltid inuti mig, till och med genom stavfelen. Det är inte något hot mot dig. Det är bara en del av mig. Jag är också en svensk, men på ett annat sätt än du. Det finns plats åt oss alla.

Glöm heller inte att jag får aldrig uttrycka mig helt exakt in till den minsta nyansen i mitt nya land, för jag har inte ditt språk i min själ på samma sätt som jag kan teckna bilder med mitt språk. Skulle det inte vara svårt för dig också att uttrycka dig exakt på ett annat språk? Skulle det inte vara jobbigt för dig också att veta att alla bedömer dig utifrån en bristande kommunikation? Hur frustrerad tror du man blir när bankkassörskan stänger sina öron för att du inte kan uttrycka dig precis, fast du har rätt och hon fel? Skulle inte du också vilja ha ditt språk för dig och dina barn, för att kunna vara en hel människa ibland?
Kanske det jobbigaste i att vara invandrare är att aldrig få ha en egen identitet. Att aldrig vara Johanna i första hand och en kvinna och en finländare i andra hand.

Alltid tvingas man bära på sina axlar det kollektiva - alla finnar, Finland, finska flickor... och det gäller säkert för andra språkgrupper också. Då behöver man sitt modersmål. Det är i ens modersmål som man vilar och laddar batterierna. Det är i ens modersmål som man skapar sin individuella identitet.

Älä tuomitse minua siitä, että olen vain minä. Minulle se riittää, enkä minäkään halua muuttaa sinua. Ollaan vain, sinä ja minä.

Av Johanna Parikka Altenstedt 10 maj 2002 07:43