Förvrängda könsroller

Varför sex finns till är för att få variation. Helt enkelt: för att få in nya gener i våra kroppar eller snarare vår avkommas så att vi så att säga uppdateras på ett effektivt sätt. Då är det framför allt kvinnan som behöver vara noga när hon väljer partner, eftersom hon naturligtvis vill att sin avkomma ska ha bästa möjliga genuppsättning. Mannen, däremot, behöver inte oroa sig och kan göka bäst fan han vill. Det är därför djurrikets hanar har utvecklat olika attribut för att göra dem mer attraktiva. Tag till exempel påfågelns skärt. Den är specialutvecklad för att attrahera honor. Ett nära exempel är vår egen and som vi ser ofta. Hanen är betydligt mer färgstark än honan, för att bara nämna ett par få.

Det finns ju folk som är förtjusta i att försöka bevisa att vårt beteende i parningssammanhang är helt naturligt genom att referera till djurvärlden. Detta håller inte eftersom det är hanen som "horar", inte tvärt om. Det är alltså inte heller självklart att hanarna dominerar honorna i flockdjurssammanhang.

Jag vill avbryta resonemanget ett ögonblick för att påpeka att jag tror att det är farligt att som de inte så diskret gjorde i programmet dra självklara paralleller mellan detta och hur könen beter sig när de väljer partners.

Hur som helst så är det mannen som är sexobjektet och gör allt för att få honans uppmärksamhet och i mänskliga sammanhang bekräftelse eftersom han vill föra sina gener vidare men måste så att säga "marknadsföra" dem. Varför det är tvärtom tror jag vi har en relativt klar, historisk bild av: de patriarkala samhällsstrukturerna som jag gärna tar upp och ältar ligger och spökar även här. De påpekade faktiskt i programmet att det kan bli motsatt effekt om ens omgivning kräver det och det är ju precis så det har varit: mannen har behövt en duglig maka för att föra vidare sitt arv.

Den naturliga frågan blir då: allt eftersom dessa strukturer börjar blekna om de nu verkligen gör det: vi är ju så omåttligt förtjusta i det klassiska man/kvinnospelet vi har utvecklat, kommer då könsrollerna av biologiska orsaker att omvändas? Ett halvt svar gavs till mig i slutet av programmet, där det visades att vi människor besitter förmågor som inte riktigt kan förklaras, men som är kopplade till vår fantastiska hjärnkapacitet. Då vill jag naturligtvis veta: varför skulle detta beteende som vi ser i djurriket självklart kunna appliceras på vårt parningsbeteende över huvud taget? Det är ju uppenbart lätt att kompromissa. Och är det verkligen parningsbeteende vi ser när vi pratar om det? Begreppet "sexualitet" tycker jag är allmänt luddigt. Alla vet att den finns, men finns det en jävel som vet vad den egentligen innebär?

Ju mer jag gräver i allt "fakta" om könsskillnadernas uppkomst och funktioner, desto mer osäker blir jag på vad det är som gäller. Det finns många olika teorier om biologisk könsskillnad och många kulturella element som säger emot varandra. Men ju mer jag pratar med människor desto mer säker blir jag på en sak - en sak som ingenting av ovannämnda kan få mig att sluta tro på.

Och det är att våra drömmar, hur de än må uttrycka sig och varför, i grunden är precis likadana; vi kan alla göra precis vad vi vill om vi verkligen får chansen; vår vilja är inte så självstyrd som vi vill tro; vi strävar efter att kunna uttrycka det som finns i vårt huvud och allra mest tror jag på det lika och okompromissbara värde som vi automatiskt föds med.

Och även om våra könsroller är biologiskt anlagda, så överdriver vi utspelet av dem, helt klart!

Av Elin Adler 08 apr 2002 09:17