Jag älskade hela världen

Vi bestämmer oss för att bege oss hem till honom. Han bodde cirka en och en halv mil därifrån. Han har en cykel och vi bestämmer att han ska skjutsa mig dit.

När man har tagit ecstasy eller när jag har gjort det, så förändras synen på världen så fort det går snabbare än när man går. Världen går liksom i bitar. Från cykeln så förändrades miljön runt omkring mig i bitar. Alltså inte rullande, som när man text ser på film eller tittar ut genom bilrutan, när man är i normalt tillstånd. Snarare som att konstant se diabilder som byts runt omkring en. Jag satt bak på cykeln och bara njöt av vad som hände runt omkring mig.

När jag vaknade hemma hos honom dagen efter. Var på otroligt bra humör och kände mig kärleksfull. Tyckte att hela världen älskade mig och jag älskade hela världen.
Jag lånade hans dusch och till min lycka hade han högtalare i badrummet.

Det var nästan lite för bra. Jag tänkte att jag skulle ta ecstasy varje dag i mitt fortsatta liv, för att få känna så här.Det har jag naturligtvis inte gjort och det är ju en jävla tur.

Personen som skrivit texten heter egentligen något annat.

Av Karin Persson 28 mar 2002 11:44