Slopa demokratin!

Den ena dagen ska man demonstrera, nästa ska man skjuta på de som gör det. Visserligen kan man nog inte kalla våldsverkarna och anti-globalisterna ditresta från hela världen under toppmötet i Göteborg för demonstranter, men låt oss bortse från detta och ta en titt på vart vår demokrati, representerad av en gigantisk socialstat, har tagit oss. I ett land där det anses mindre kvalificerad att välja folkliga representanter än att välja spritsort till middagen är det dags att ställa sig frågan om den inslagna vägen är den rätta att gå.

I Sverige råder en demokratikåthet som syftar till att så mycket som möjligt ska fattas i demokratisk ordning. De som vågar hävda att det är fel att 51 procent av befolkningen kan bestämma hur mycket 49 procent får dricka, när de ska gå hem på kvällen och i vilken skola deras barn ska gå möts av en folkstorm och får både FN-konventioner och grundlagar uppkörda i ansiktet och blir kallade antidemokrater.

Jag vill hävda att det kapitalistiska systemet är det naturliga och rätta. Varför inte applicera det på politken? Precis som ett företag vill expandera och marknadsföra sin produkt vill politikerna också göra det. Precis som andra människor vill söka sin egen lycka, tjäna bra med pengar och göra karriär, vill politiker också göra det.

Vad är det som säger att denna yrkesgrupp, politiker och byråkrater, som har som affärsidé att tjäna pengar på sånt vi tror eller de får oss att tro att vi inte klarar av själva, inte skulle följa det mönster vi tillskriver resten av mänskligheten. Vad är det som säger att politiker är något slags supermänniskor som inte bara klarar av att sköta saker som vi andra inte klarar, utan dessutom gör det på en idell basis utan några som helst egenintressen ?
Jag har i varje fall mycket svårt att föreställa mig Göran Persson i idealistisk supermandräkt om det nu finns en i hans storlek.

Man kan fråga sig om man fortfarande kan tala om demokrati i dagens Sverige. Vi som åker jorden runt och skyltar med vår fina socialstat och "den svenska modellen". Vi försöker sälja landet likt en försäljare som knackar dörr släpandes på en gammal trimmad sovjettillverkad dammsugare som knappt fungerar men som kostar skjortan.

Det är här kapitalismen i politiken brister. Politiken har varken konkurrens eller prestationskrav och kund-orienteringen har aldrig funnits, förutom möjligen några veckor före valet. Istället för att bygga om dammsugaren i återvinningsbar plast och måla lite grönt i den röda sovjetstjärnan för att få den att sälja bättre borde vi tänka helt om och kanske starta en städfirma som arbetar på kundens begäran. En rörelsehindrad har lite nytta av en dammsugare men städhjälp skulle vara en enorm fördel. En fullt friskt människa kan dock anses kapabel att sköta eller bekosta renhållningen själv.

Om demokrati betyder folkvälde och inte majoritetsdiktatur så bör politiken endast sätta ramarna, som att upprätthålla äganderätten, och att hjälpa de som verkligen är i behov av hjälpen. Vad demokratikåtheten i Sverige egentligen innebär är att ingen anses kapabel att sköta sitt eget liv, men alla anser sig kapabla att sköta andras. Alla är angelägna om att lagstifta om vad de anser att andra ska göra, men att ta ansvar för sitt eget liv är något demokrati-missbrukarna inte är så pigga på.

Idag anses vi alla vara hjälplöst beroende av staten. Varför det? Jo, politikerna har verkligen lyckats marknadsföra sin affärside. Det är svårt att förstå hur svenska folket var fjärde år går med på världens högsta skatter när sjukvården kollapsar, skolan är under all kritik och rättsväsendet inte fungerar. Det är dags för en förändring!

Av Daniel Somos 30 aug 2001 09:18