sourze.se

Djur och frihet

Chatarina Krångh ser djurättsfilosofin som en del i kampen mot den globala "nyliberalismen". Om vi äter kött så förenar vi oss med det förtryck som hon menar är ett resultat av kapitalismen.

Även Martin Karlsson tycks vara av samma åsikt, men fördjupar samtidigt diskussionen kring ett av mina argument mot djurrättsfilosofin.

Låt mig ta frågan om nyliberalism och kapitalism först eftersom den är delvis fristående från frågan om djurs rättigheter. Ordet "nyliberalism" används i dag i alla möjliga sammanhang, som ett allmänt skällsord. Men dess mer precisa innebörd är att man hyllar den individuella friheten både socialt och ekonomiskt. En nyliberal menar att varje människa - oavsett kultur, hudfärg eller kön - har vissa grundläggande mänskliga rättigheter. Fysiskt tvång eller våld för att tvinga människor att handla på ett visst sätt är moraliskt förkastligt. Man har rätt att leva sitt liv efter eget huvud, men man har ingen rätt att tvinga andra. Man får inte döda någon oskyldig, eller skada någon, eller ta denne någons ägodelar.

Ur denna enkla grundtanke följer att det kapitalistiska systemet är det enda ekonomiska system som är förenligt med respekten för vars och ens grundläggande rätt till självstyre. Om politiker t.ex. stiftar lagar som förhindrar homosexuella att adoptera barn, som tvingar föräldrar att skicka sina barn till skolan, som hindrar någon från att öppna ett kasino, som förbjuder frivillig prostitution, som tar skattepengar från arbetaren för att bygga skolor och sjukhus, som förbjuder en person att sälja sin njure, som hindrar det fria flödet av varor och människor över gränserna, som skapar monopol på alkohol- och läkemedelsförsäljning, etc etc, så är allt detta ett uttryck för hur en grupp människor påtvingar sin vilja och livsstil på andra. Med vilken rätt? frågar man. Svaret är enkelt: med den rätt som den starke t.ex. majoriteten har över den svage t.ex. den enskilde.

Att vara nyliberal handlar inte om att tycka att t.ex. prostitution och hembränning är något bra eller eftersträvansvärt. Det handlar om något mycket mer djupgående, nämligen att slå vakt om FRIHETEN och den grundläggande RÄTTEN att själv få bestämma över sitt liv. Att få tänka, tala och handla som man vill så länge man inte inkräktar på andra människors liv med fysiskt tvång och våld. Därför är det med stolthet jag ansluter mig till den klassiska liberalismen, med rötter i individualismens och upplysningens idéer, och som idag kallas för nyliberalism.

Politikerna hatar i allmänhet nyliberalismen, därför att nyliberalismen är en filosofi som vill begränsa politikernas makt. De konservativa hatar oss därför att vi eftersträvar total social frihet; frihet från kyrkans, militärens, och moralväktarnas förtryck. Vänstern hatar oss eftersom vi förespråkar total ekonomisk frihet; frihet från statens skatter och planekonomiska regleringar och monopol.

Många enskilda enfrågegrupper hatar oss också, ty i allmänhet går de som särskilt ömmar för en viss fråga, t.ex. djurens rätt eller anti-globalisering, politikernas ärenden. Deras krav på nya lagar, skatter och förbud passar politikerna som hand i handske. Fler lagar, skatter och förbud innebär än större makt till politikerna och mindre egenmakt för den enskilde. På så sätt blir "nyliberalismen" den gemensamma fienden, för allt ifrån den totalitära vänstern, över miljöcentern till extremhögern.

Men det gör inte så mycket så länge det finns möjlighet att tänka och skriva någorlunda fritt. I det långa loppet är jag övertygad om att dagens ganska barbariska sätt att lösa olika intressekonflikter med hjälp av statens tvångsmakt kommer att överges till förmån för frivilliga överenskommelser och ett fritt utbyte av varor och tjänster.

Så till djurrättsfrågan. Den har en filosofisk koppling till nyliberalismen så till vida att den rör frågan om vad eller vilka som har rättigheter. Har barn lika omfattande rättigheter som vuxna? Har däggdjur som apor och hundar det? Hur är det med maskar, musslor och sniglar? För att inte tala om bakterier, eller morötter? Det här är frågor som även diskuteras bland nyliberaler och där man kan ha olika åsikter om vad som krävs för att ha rättigheter. Personligen är jag av den åsikten att endast människor har rättigheter pga sitt anlag för förnuft och moraliskt tänkande.

Martin Karlsson kritiserar ett argument som jag för fram i min bok "Djur är inte människor" och som bokförlaget Timbro hade vänligheten att publicera 1997. Det är inte riktat mot Peter Singer, utan mot den kanske något mindre kände djurrättsfilosofen Tom Regan. Och det lyder så här: Om nu spädbarn, enligt Regan, är att jämställa med djur, varför skall vi då särbehandla mänskliga spädbarn genom att t.ex. hindra dem från att döda och äta bytesdjur? Enlig Regan skall vi inte försöka oss på att förhindra lejon, vargar och andra rovdjur från att döda bytesdjur även om detta ofta sker på ett ganska brutalt sätt. Vi skall ju inte särbehandla djur och människobarn när det gäller andra saker, t.ex. då det handlar om vad vi får slakta och vad vi äter.

Tyvärr har jag inte lyckats få något svar från Tom Regan på denna fråga, trots att jag mött honom i en öppen debatt. Men Martin Karlsson vill lyfta Regans mantel och levererar ett svar i hans ställe:

"Nordin glömmer då bort att rovdjurets liv bygger på rovet, medan människans liv inte gör det. Även om vissa kulturer i vissa tider bygger på det, är det inte samma sak, just eftersom vi är moraliska agenter. Därför ska människor i ett moraliska samhället enligt veganismen inte döda, och tt spädbarn bör rimligtvis uppfostras av detta samhälle.

När Nordin vill skilja på spädbarn och djur, vilket han alltså inte gör i et förra fallet, vill han själv påpeka spädbarnets människopotential. Då enar han alltså att barnet ingår i mänskligheten. Således borde vår oraliska plikt överföras på barnet. Varför vi kan argumentera för att barn inte borde exploatera djur, trots att vi samtidigt inte kan hindra ett lejon från att vara lejon."

Jag citerar hela det centrala stycket eftersom jag inte är riktigt säker på vad Martin Karlsson menar. Men jag tolkar det som att han menar att spädbarn bör särbehandlas därför att de tillhör en annan sort än rovdjuren. Spädbarn tillhör de moraliska agenternas samhälle. Det gör inte vargen. Spädbarn har en potential för att bli en moralisk agent. Det har inte vargen. Därför bör vi inte tillåta spädbarn det som vi tillåter vargen.

Men om detta är hans argument så är vi ju överens. Spädbarn är inte att jämställa i moraliskt eller biologiskt hänseende med djuren. Vi bör behandla mänskliga spädbarn på ett annat sätt än andra djur. Och det är just detta som öppnar upp för ett svar på frågan varför vi kan ha en moralisk rätt att döda och äta djur, utan att samma rättighet också gäller spädbarn. Spädbarn har - till skillnad från t.ex. kor och grisar - en okränkbar rätt till liv.

Så, som argumentet står nu ser jag inte att det skulle kunna utgöra en lösning på Tom Regans dilemma.


Om författaren

Författare:
Ingemar Nordin

Om artikeln

Publicerad: 06 aug 2001 11:02

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: