sourze.se

Accelerator - The Big One 2001

Nu tänkte åtminstone jag att nu har jag gått plus, Moldy Peaches spelning var nämligen värd mer än priset jag fick betala i inträde till Accelerator. Och ändå var det mer kvar att se.

Accelerator - The Big One är en endagsfestival som arrangeras av Luger. Det är andra året som festivalen arrangeras i både Malmö, Göteborg och Stockholm. Tanken med festivalen är att den ska vara ett litet andningshål mitt bland alla stora festivaler. Förra årets festival toppades av banden Flaming Lips, Elliott Smith, bob hund och eels, en line-up som enligt mig skulle bli väldigt svår att slå... Men band som The Strokes, Moldy Peaches, Arab Strap, The Black Heart Procession, Kathryn Williams, The Magnetic Fields, The Hives, Magnus Carlson, The Bear Quartet, Loosegoats, Fireside, Lemko Hall och Four Tet talar sitt tydliga språk.

11:00. Fortfarande jävligt kallt i bussen, men vi är på väg mot Stockholm och sommarens Accelerator - The Big One. Mest spänd är jag nog över att få se Moldy Peaches, men jag kan inte undgå att känslan av att snart ska få se The Strokes live. De är helt klart de två stora namnen för mig på årets Accelerator. Visst ska det bli kul att se Loosegoats, Fireside och framför allt The Magnetic Fields, men inga av dem lockar lika mycket som Moldy Peaches och The Strokes gör.

Ja, jag har förmodligen för höga förväntningar vad gäller The Strokes, det vet jag. Men jag kan heller inte göra något åt dem. Alla som varit det minsta uppdaterade i rockvärlden har förmodligen hört talas om det mycket lovande New York bandet The Strokes som ska erövra rockvärlden med sitt kommande album.

Klockan är nu tre, och jag sitter på bussen på väg mot Münchenbryggeriet på Söder i Stockholm. Insläppen till Accelerator ska nu ha börjat, men det är förmodligen förseningar.

02:15. P-i-i-i-p. Det är vad jag hör just nu, det tjuter nämligen i mina öron efter kvällens The Strokes spelning. Var det värt det kan man fråga sig. Svaret blir ja, men det var inte vad jag hade väntat mig. The Strokes var utan tvekan väldigt bra, men jag hade väntat mig något bättre, något perfekt alla kategorier. Så här i efterhand inser till och med jag att varken det perfekta bandet eller den perfekta spelningen existerar. Hade jag inte läst så mycket om dem i förhand kanske jag inte heller hade förväntat mig att de skulle vara så pass bra som jag trodde, och på så sätt uppskattat dem mer.

Hur som helst kunde heller inte jag vara besviken när de drog igång med "Last Nite". Hela publiken blev vild och formligen skrek med i texten. Tack vare hettan som varit under dagen, och den av pop och rock fanatiker fyllda byggnaden, lyckades nog The Strokes sätta sina spår i alla 2000 själar som lyssnade på dem. Ingen kan ha kommit därifrån torr och med öronen spetsade.

Men The Strokes var inte de som gjorde Accelerator - The Big One till en lyckad kväll. De bidrog, men de var inte den grundläggande byggstenen. Bäst, i alla kategorier, var nämligen Moldy Peaches. När de klev ut på scenen i sina Peter Pan- och kanindräkter var det bara ett fåtal som kunde låta bli att le. Man skulle kunna tro att det var en besvikelse att de spelade ackustiskt, men det var snarare tvärt om. Det blev bara en bättre känsla! Efter att de spelat "Whos Got The Crack" kunde jag inte göra annat än att i huvudet nynna "Put your moma in headlock baby, and do it right".

Nu tänkte åtminstone jag att nu har jag gått plus, Moldy Peaches spelning var nämligen värd mer än priset jag fick betala i inträde till Accelerator. Och ändå var det mer kvar att se.

Det tredje bandet som lyckades sätta spår i mitt huvud var svenska Lemko Hall. Innan jag hörde dem på Accelerator hade jag inte en aning om vilka de var, eller vad de spelade för musik. Men när jag väl satt där och lyssnade i väntan på att Moldy Peaches skulle börja spela ute på utomhusscenen kunde jag inte låta bli att ryckas med i en grym konsert fylld med instrumental rock av högsta klass. Vad jag tänkte i mitten av Lemko Halls spelning var att de liknade Godspeed You Black Emperor! ganska mycket, och det är ju verkligen inte något negativt.

Det enda som var negativt med Accelerator var den långa kön för att komma in till den lite mindre scenen där bland annat Fireside, Kathryn Williams och Four Tet spelade. När jag väl lyckades komma in tvingade snart värmen och trängseln ut mig igen. Årets Accelerator hade det mesta, allt från svettig rock till lugn melodisk pop.

Moldy Peaches, Magnetic Fields och Lemko Hall var, enligt mig, de tre byggstenarna på Accelerator - The Big One 2001. Och med The Magnetic Fields långa, långa och verkligen underbara konsert lyckades Accelerator - The Big One klättra över alla mina förväntningar och bli sommarens, om inte årets, hittills bästa händelse.


Om författaren

Författare:
Stefan Holmer

Om artikeln

Publicerad: 16 jul 2001 13:34

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: