Mer idrott i skolan

Antalet elever som hoppar av sin gymnasieutbildning är cirka 25 procent. Vid förfrågan beror det bland annat på att de inte orkar. Fler och fler elever är utbrända, stressade, och frånvaron är stor. Antalet anmälda arbetssjukdomar fortsätter att öka. En fördubbling jämfört med 1998 enligt preliminära siffror som arbetsmiljöverket har tagit fram. Drygt 60 procent av arbetssjukdomarna är belastningsskador. Stressrelaterade sjukdomar ökar. Benskörheten går ner i åldrarna.

Ett av botemedlen mot alla dessa sjukdomar är regelbunden fysisk aktivitet, motion. Någon elitträning är det här inte tal om. Åtskilliga forskningsrapporter har kommit fram till detta resultat. I en tidningsartikel kunde man läsa att arbetsmiljöverket vill se en förändring där arbetsgivarna får ta ett större ansvar för att minska frånvaroskador i arbetet.

Kan man under skoltiden skapa en förståelse, ett intresse och behov av fysisk aktivitet är det en god grund för att dessa intressen följer med upp i åldrarna. Under skoltiden är det våra politiker som bär ansvaret för att eleverna får möjlighet, och tid, att bygga upp en motståndskraft för bland annat ovan angivna arbetssjukdomar. Våra skolpolitiker anser att under en treårig gymnasieutbildning skall 80 timmar, det vill säga cirka 50 minuter idrott och hälsa per vecka räcka. I denna tid ligger även teoretisk undervisning.

Alla experter som forskat inom detta område framhåller att 3 gånger per vecka under minst 30 minuter är ett minimikrav för fysisk aktivitet ur hälsosynpunkt.

När skall skolminister Ingegerd Wärnersson ta sitt ansvar och ge elever möjlighet att få tillräcklig undervisningstid i ämnet idrott och hälsa? När ska elever ges möjlighet att skaffa sig en grundfysik och insikt om hur de skall undvika att hamna i de sjukskrivnas skara?

Av Kristina Staël von Holstein 23 apr 2001 17:04