Jag är visst en mobbare, tror jag

Jag är visst en mobbare, tror jag...

Var går gränsen för mobbning? Är det vid slag och spott eller räknas de hemska kommentarerna också som mobbning? Det är svårt att veta var gränsen går om man inte har en självklar definition.

Om nu gränsen går vid att få någon att känna sig illa till mods av någon sorts kommentar så är jag också en mobbare. Då har jag mobbat.

Men inte ser jag mig som en mobbare för det. Utan att riktigt tänka efter skulle jag inte ens komma på tanken att jag själv skulle kunna vara en mobbare. Men jag kan inte förneka att det nån gång har känts skönt att vara riktigt elak mot någon. Att känna att det där man sa träffade helt rätt. Även om man direkt efteråt får dåligt samvete och ber om ursäkt.

Det kanske låter kallblodigt, men vem kan ärligt säga att man inte en enda gång har mått bra av att vara riktigt taskig?

Men det finns självklart gränser av elakhet också. Jag skulle aldrig vara elak mot någon som jag inte känner. Aldrig skulle jag säga något taskigt till "tönten" i klassen. Han som redan får så mycket skit.

Jag kan känna av när små retningar är tillåtna, om de någon gång kan vara det. Det är inte alla som kan det och då blir det helt hemska mobbningsfall.

Men även om jag kan tycka synd om klassens tönt skulle jag inte bli kompis med den personen. Visst kan jag prata med personen och vara allmänt trevlig, men inte mer. Det är så för de flesta tycker jag.

Man är väldigt bra på att tycka synd om folk och tänka mycket på det, men vi är inte så bra på att göra så mycket åt saken. Precis så är det med mobbning. Ingen vill att det ska finnas men när det väl kommer till kritan är det inte många som gör något åt saken. Det är för jobbigt.

När alla försök görs, med mobbningsgrupper och sånt i skolan är det inte många som riktigt tycker att det verkligen måste göras. Det är inte så viktigt att få bort mobbningen. Eftersom man inte själv är mobbad så spelar det ingen roll.

Det gör mig faktiskt lite arg. Att inget spelar någon roll. Jag tror inte att de på fullaste allvar kan vara ärliga när de säger att de inte ser någon mobbning. Det gör man, hela tiden.

Men jag har också sagt att det inte finns någon mobbning, bara för att slippa undan. Inte behöva bry mig om andra.

Det är då det inte händer något. Lärare gör oftast bra jobb med alla försök som görs. Men tydligen hjälper det inte, det finns ju kvar. Det är något annat som måste ändras.
Vad? Det vet inte jag men jag vet att något måste ändras.

Av Karin Söderström 05 mar 2001 17:27