Vem vill ha CD-skivor när man saknar bostad?

Till exempel när Carola och Runar ställer till med fest för hemlösa. Vem har användning för CD-skivor när man saknar bostad?

Då blir det jippo för att lansera sina egna produkter. För oss bostadslösa eller hemlösa vore det av större värde att någon hade öppet några timmar under julhelgen, som en samlingspunkt under kvällstimmarna.

Tidigare hade Ny Gemenskap öppet från julafton till trettondagen mellan elva på förmiddagen till sena kvällen. Att en sådan samlingsplats behövdes förstår man då de utspisades cirka 1 000 måltider under dagen.

Jag har ju själv varit uteliggare under många år men på den tiden fanns fler platser att gå till. Klubben var ett sådant ställe, du kunde få vila några timmar, duscha, få något att äta. För oss hemlösa finns egentligen endast tre organisationer som vill hjälpa oss. Det är då Frälsningsarmén, Stadsmissionen samt kyrkans diakoner.

Egentligen är det en skam att det finns hemlösa. Det är samhällets sak att se till att ingen människa blir hemlös och uteliggare. Vår socialvård fungerar inte, det saknas kompentent personal. Visst skall socialvården ställa krav men de får inte vara så hårda. Tro inte att en alkoholist eller drogmissbrukare kan omvändas med omedelbar verkan.

Både Malmö och Göteborg verkar klara de hemlösa på ett bättre sätt. Regeringen har tillsatt en kommitté med Vidar Andersson som ordförande för att utreda de hemlösas situation i Sverige.

Men resultatet lär vi få vänta på.

Välgörenhet kan bedrivas på många sätt. En del fonder är mer eller mindre familjedrivande. Stiftelsen beviljar sig själv väl tilltagna arvoden och mer än hälften av insamlade medel förbrukas till omkostnader, såsom arvode, hyror med mera. För att erhålla 90-konto skall minst 50 procent av insamlade medel fördelas. Därför är det viktigt att kolla att stiftelsen eller fonden verkligen har 90-konto.

Välgörenhet kan bedrivas på många sätt. Det är inte beloppet som är avgörande. Att skänka några kronor till en uteliggare som behöver äta på Stadsmissionens daghärbärge eller hjälpa någon till en tunnelbanebiljett då man vet att penningen går till rätt ändamål är en god gärning.

Då skall man inte göra som socialborgarrådet Kristina Axén Olin och göra det till ett jippo. Att göra en folder och uppmana medmänniskan att inte ge ett bidrag utan sända bidraget till någon hjälporganisation eller förening.

När inte de sociala kan hjälpa då anlitar man Stadsmissionen eller Frälsningsarmén som lämpligt forum. Hon talar om att många av dem som tigger behöver professionellt stöd. Hjälp som sociala inte klarar.

Enligt uppgift från socialbyrån för bostadslösa skall byrån spara in 10 miljoner kronor.

Av Sten Hurtig 11 jan 2001 14:28