Livet i våra stadskärnor
Lund var en bra plats att växa upp. En lagom stor stad, men en vag gnutta av storstadskomplex, där folk för det mesta kom bra överens. Det var och är så vitt jag vet fortfarande en stad med flera grönområden och parker. Sådär lagom stor som staden är kunde man ganska enkelt ta sig till de flesta ställen med cykel. Om du inte vet det redan kan jag ju berätta att lundensarna är notoriska cyklister. Och cyklarna byter gärna också ägare. Om en cykel parkerats vid centralstationen eller på busstorget betraktas den av gemene man som allmän egendom. Om din cykel blir knyckt när du parkerat den på något av dessa ställen kan du därmed mer eller mindre se stölden som självförvållad.
"Vill du jobba i Australien?"
Så har jag då möjligheten att få göra det jag så gärna vill. Giftermålet som inte längre finns har spikat fast mig i Sverige, Skåne, Lund, Myllan.
Ett litet skalv i väggarna
Är det möjligt med jordskalv i Skåne? Ja, tydligen.
Arrogansen har fått ett ansikte!
Jerker Swanstein, moderat och ordförande i landstinget i Skåne anser att han ska ha 71.000 kronor i månaden.
