Idag skriker jag!
När jag startade min egen sajt var tanken att jag bara kompromisslöst ska kunna vara mig själv. Uttrycka mina behag och obehag. Lyfta det som exalterar mig och klanka ner på det som tynger mig. En kanal för mig för att lyfta de frågor jag tycker är relevanta. Kompromisslöst och obehindrat. En liten plats där jag får gör min röst hörd. Och idag känner jag fan ta mig för att skrika fastän det inte är på min egen sajt.
Skjut mig inte, jag tog ju bara av mig skorna!
Hej pappa. Innan jag åkte till New York lovade jag ju att jag skulle höra av mig och meddela hur det egentligen ligger till med våra fördomar om det stora landet i väst. Efter två veckor kommer nu min rapport.
Fördomar hindrar oss från att lyckas
"Inför det nya året, vill jag önska goda tankar över världens kontaktnät och ett drägligare liv för människor i flyktingläger och på andra ställen där människor lider."
Tjejer - våga teknik!
Varför söker allt färre till ingenjörsutbildningar? Var hittar jag alla mina systrar bland gubbväldet på de tekniska högskolorna och framförallt, varför alla dessa fördomar?
Fördomar!
Det där med att så många mer eller mindre kräver att man inte skall ha förutfattade meningar, verkar ju vara lite av en förutfattad mening.
Fördomar styr valet av krönikör
Om mallarna efter vilka media rekryterar dem som får skriva i tidningen. Skit i mallarna och skriv om du vill skriva, oavsett ålder, kön, yrke och bakgrund!
Fördomar har vi allihopa, allihopa!
Män - känslokalla muskelberg? Kvinnor - mesiga städare? Invandrare - förortsbråkmakare? Ungdomar - nedskräpande fridstörare?
