Jag är ett bussåkande miffo - bli ett du med!
Ja, jag erkänner - jag är en av de där galningarna som frivilligt går upp en halvtimma tidigare och tar bussen till jobbet och lämnar min "älskade" bil hemma.
Ovåldtagen och oslagen genom Alby
Det går mot natt och bara en idiot går ut i Alby och Norsan. Nackhåren reser sig, när jag kliver av bussen för att ta tunnelbanan in mot stan.
Snart, snart är jag på väg
- Jag behöver inga pengar, far, men kan jag låna cykeln upp till Karlstadvägen? Bussen går om trekvart. Han tittar upp över glasögonen, svarar inte. Jag vet vad han tänker. Han har inte glömt.

Mr. Hell kommer aldrig av sig
Satt på bussen i fredagskväll på väg in till Stockholm city. Ingen speciell fredagkväll utan en kväll som alla andra dessvärre eller är jag bara en surfitta som bara ser fasaden istället för igenom den.

Kärleken är blind
Ja, men visst är det så? Det är så sant som det är sagt. Ibland sitter jag till exempel på bussen och bara ser dessa helt omaka människor sitta och vrålhångla med varandra, och det är bland annat då som den tanken slår till mig...
Dialog för två, nej förlåt, tre.
Nu sitter de i en bil, en grön liten Toyota Corolla, alla tre, yngre än tidigare, när de väntade på bussen, ja, men ändå äldre än annars,
Jag har fått mjältbrand
Jag sitter på bussen, utan att egentligen veta vart jag är på väg.