"Leave Britney alone!" - en liten krönika om musikaliska fördomar
Musik beskrivs väldigt ofta som en kraft med förmågan att ena människor. Ungdomar samlas i nån slags hjältedyrkan kring en artist. Någon sätter på en gammal klassiker på festen och alla sjunger med. Det skapas nästan kulter kring vissa band, med egna uttryck och interna skämt. Ja, musik är helt enkelt ganska magiskt. Men musik kan också, tyvärr, splittra människor.
Vem tror på den offentliga debatten?
Var finns den egentliga diskussionen? Jag menar den som inte handlar om Britney Spears nya frisyr.
Rosaröda strumpor och Sixten
De stirrar på henne, som om en smurf eller kanske någon i stil med Britney Spears skulle ha uppenbarat sig mitt i deras verklighet och liksom blivit på riktigt.
Pappa, jag vill se ut som Britney!
Att operera sig för att se ut som en kändis? Vad hände med att vara unik?