Jeansen - en bit modehistoria

Jennie, mycket information för de som gillar jeans och vem gör inte det. Jag tänkte korrigera en uppgift angående jeansen på "50-70-talet som du anger. 70-talet lämnar jag därhän, däremot 50-60-talets jeans har jag koll på. Få klädesbutiker hade amerikanska originaljeans i början av 50-talet till försäljning. Det som efterfrågades var "Lee" resp. "Levis", varav Lee var den absolut populäraste. Jeansen fick i Sverige sin uppmärksamhet genon Camels cigarettreklam, och James Dean på film. De inhemska jeansen köptes i första hand på postorder av Algots. De kunde även tillhandahålla den bruna varianten som såldes med blixtlås på bakfickorna och superhöga slag, som visade den ljusare insidan. Några supersmala jeans fanns inte att tillgå utan tjejerna hjälptes åt att sy in "braxorna" åt varandra då de satt på. Då de var ensamma, var de utlämnade åt en halvtimmes jobb på golvet för att få på sig stuprören. Att grabbarna skulle haft smala jeans, i dess begynnelse skulle aldrig John Wayne godkänt. Trenchcoats som du nämner, kallade vi för "ghandiskynke", och var helgens ständiga överrock då man skulle gå på en "lördagsrulle". Man kunde t.o.m. stila med en "ankdam" på roten om sällskapet så krävde.

Hej Undrande:

Idag är många jeans gjorda i stretchmaterial eller innehåller ex linne och de tappar formen väldigt fort så jeans som sitter snyggt på morgonen kan ha "häng" på eftermiddagen:

Jeansmodet idag är ju väldigt brett från sk Skatehänget gällivarehäng till supertighta så de nästan ser påmålade ut. Trendigast just nu dock är en mer normal midjehöjd och raka/smala ben när det kommer till jeans. Byxor däremot bör ha en loose fit dvs lös passform och vida ben.

mvh

Jennie

#2/ Leif E Ström/ Ursäkta att jag hoppar in i jeans-debatten, men vad jag kommer ihåg hade jeansen fickor sydda på utsidan av benen, innan det fanns några Lee eller Levis i Sverige. Köpte själv flera par jeans i USA 1957 då som sjöman. Sålde något par med god förtjänst. När det gäller Sinatrahatten var brättena för breda för oss grabbar i ”Krillan” Kungsholmen Stockholm, då kom saxen fram för en modifiering av brättet för en tuffare stil på kannan, man sa aldrig hatt. Trenchcoats eller ”Skynket” som vi sa, förknippar man väl närmast med Humphrey Bogart. Har tänkt på det där om att fickorna satt på utsidan av byxorna, blev lite osäker när jag inte hittade några bilder på nätet för den modellen. Hittade en film om raggare och knuttar på 50-talet, efter 56 sekunder stoppa filmen en av knuttarna håller handen i en utanpåliggande ficka som jag tolkar som jeans. Länk: youtube.com Hittade också ett härligt medley av storbandsmusik Glenn Millersom sällan spelas nu förtiden. Länk: youtube.com Några snygga brudar att titta på fanns också. Länk: youtube.com Länk: youtube.com En liten kille med glasögon måste ses i nästa film. Länk: youtube.com En som går att lyssna på än i dag. Länk: youtube.com

#7/ Leif E Ström/ Instämmer med det du skrev, speciellt den sista meningen. Myggjagarna var inte bra för fötterna, men skulle man gå på lokal var det ett måste. ”Slamkryparna” var sköna att ha på fötterna och bekväma med blixtlås, hade ett par på fötterna när jag besökte Manhattan för första gången 1957. Många nymodigheter kom från USA, men mina ”slamkrypare” tror jag inte många hade sett förut. Namnet antyder något om olämpligheten att använda skorna i för varmt väder. Tillverkades i Italien om jag inte minns fel. Länk: google.se Ser också att du har släktforskat en del, samma här. Ström Soldatnamn? Din bloggsida?

Leif och Owe: Wow, vilka intressanta modeaspekter och fakta ni delar med er av, tack!! Otroligt rolig läsning måste jag säga! Önskar er en fin fortsatt onsdag / Jennie

#10/Jennie/ Bottiner var ett suveränt hjälpmedel för att skydda myggjagarna från att bli blöta vid dåligt väder. Gummiförsedda med blixtlås för att snabbt dras av när det var dags att lämna in dessa, samt kannan och skynket för kvällens besök på någon dansrestaurang. Garderobiären som det så fint hette fick heta ”rockslusken”. Modet brukar återkomma med jämna mellanrum, men bottiner har jag saknat genom åren, eller är det något jag missat. Blåa ”gympadojor” tygskor, gummisula utan klack knallade man runt med, inte speciellt fotvänliga, men gick också bra att spela fotboll med, på pojklagsnivå.” Hanbollsdojor” var också användbart för en yngling, gummisula med kraftig tygläst som gick högt upp över anklarna. Det jag skrivit om här är tidigt 50-tal, tidigt 60-tal. länk. Länk: google.se Länk: google.se

Owe: Rockslusken jag dööööör, vilket underbart roligt smeknamn!! Mja, idag får vi nog hålla till godo med galoscherna. Det positiva med dem är att de fått en uppsving sista åren och finns i dag många nättare modeller och färger. Kan det här vara något: Länk: pricerunner.se , Länk: nicework.nu , Länk: plusvardag.se

Ska kolla in dina länkar :

#14/Jennie/ När jag var ung och hörde ordet galosch, tänkte jag att det var bara gamla gubbar som använde sådana. Dina länkar visar på några modeller som verkar vettiga att ha på fötterna och nu när kriteriet gubbe är uppfyllt för min del är det bara att slå till. Hittade en bättre bild på hur mina ”Bottar” bottiner såg ut när jag var ung. Länk: tradera.com

Scrolla

#19/Hej! Det blev långdraget med förlängning och straffar.Det var inte bara bottinerna som var för små, balansen hade blivit sämre av någon konstig anledning.