En dag som språkvårdare

Om åtminstone "Frank" hade varit ett ljusgrått,vackert får - nu är han rent "hiskelig" - man blir illamående - förstod aldrig vitsen! - verkligen "billig" reklam! -

Men Lennart, orden "tågstation" och "busshållsplats" är ju helt korrekt stavat i svenskan, men frågan är om det är du eller den någon annan som har stavat fel till "Instuttitioner"? Det ska naturligtvis stavas "institioner." Men när det gäller det talade språket så är det numera inte ofta som man kan "säga" fel. Det svenska språket har numera assimilerat det talade språket på grund av alla dialekter men också på grund av att man aldrig talar som man stavar. Det talade språket är så att säga befriat från fel.

De få men ändå glädjande kommentarerna på mina funderingar över språkets förflackning ämnar jag här bemöta - med en axelryckning.
Forsblom konstaterar att tågstation och busshållsplats är korrekt stavade. Han är troligen av 1960- eller 70-talsmodell och har givetvis en annorlunda språkuppfattning än undertecknad, född 1943. Vi åkte tåg från järnvägsstationer och hade inget behov av ett insmuget s mitt i busshållplatsen. Där kan man, som han mycket riktigt påstår, skylla på talspråket som nybildas i rasande fart. Däremot bör vi ha respekt för våra "institutioner", eller hur, Forsblom?
Till Ström vill jag ställa en ledande fråga: Vi som pluggat svenska under lektor Silfverhielm under 50- och 60-talet, är vi kanske alltför kritiska till förflackningen av våra fäders ädla tungomål? Vi minns fyrtio- och femtitalsfilmerna med Elof Ahrle - "ääärans å hjeltarnas ekenssnack" - med en rysning. Men det slinker ur oss en och annan åldrad slangklyscha som barnbarnen fnyser åt. Och vi förstår inte vad barnbarnen säger - dom snackar så fort numera, sen stavning och välskrivning avskaffades på skolschemat. Tiden går och allt utvecklas. Medan språket avvecklas. Sho bre. Jalla jalla.

Lennart, jag är själv språkpolis och förstår ditt lidande. är med i gruppen "anonyma språkpoliser" på facebook. vad jag ser är att det svenska språket nedmonteras bit för bit, oersättliga ord försvinner och inga nya ord kommer till undsättning. somliga menar att det kommer många nya ord, javisst, men det handlar då om nya ord kopplade till nya företeelser. ett av mina favoritexempel på utdöda ord är ordet "ty", som numera ersatts av "därför", vilket är tråkigt. ordet "ty" betyder ju "det förhåller sig nämligen så att", och av den anledningen är det korta ordet ty oerhört kraftfullt. ett exempel: "han gick inte in i huset, ty det brann" versus "han gick inte in i huset därför att det brann". i den senare versionen kan han mycket väl ha gått in i huset, men av en annan anledning än att det brann :- de flesta ordbehandlingsprogram protesterar mot ordet ty, det anses gammeldags, och en grön markering omger då ordet.

Javisst, Lordchaos, är ordet "ty" ett härligt ord som jag använder ofta, inte bara för att det är kort och klämmigt och kräver ett minimum av ansträngning att skriva. Jag fick nyligen frågan av en ung vän på Facebook varför jag använder ett så "gammaldags" språk. Jag blev lite häpen men måste ge Kalle ovan delvis rätt: man kan skriva "sedan" när man menar "sen" och underförstått uttrycker sig åt talspråkshållet.
Stor bokstav efter kolon: Känns det fel när man inleder en inskjuten sats? Tycker Kalle men inte jag. Läs Lordchaos beskrivning av vad som hände ordet "ty" så förstår Kalle vad jag menar med avveckling. Och "jalla jalla", som betyder "skynda på", är inte svenska. Än.

Utveckling eller avveckling? Smaksak. Typ.

Schysst, Kalle! Jag testade dig lite där med "Typ". Helt odrägligt egentligen men jag använder det ofta för att "avdramatisera" ett vasst eller tveksamt påstående. Man ska givetvis skriva så det blir lätt och trevligt för mottagaren annars är man en stel byråkrattyp. Som struntar i om han skriver förståeligt.
Idag blev jag arg igen på TV-nyheterna. Skylten berättade "Muslimska brödrarskapet". Samtidigt som speakern sa precis så. Då slogs språkpolisens blåljus igång. Och jag svor en ramsa på flera decimetrar.