Bättre att läsa Sourze än Bibeln

För att kunna förstå vissa element i Sourzedebatten är nästan viss bibelkunskap och kännedom om kristen kultur nödvändigt...det finns ingen motsättning i läsandet...Ordspråksboken skall inte läsas som en artikel...snarare en samling...och sådana kan ju bli lite enformiga..:-

Nä..vi skall inte spränga..inte ens bibelspränga, men vare sig vi vill eller inte, har läst skriften eller inte, så bär vi den västerländska kristna värdegrunden på ont och gott i oss, rent kulturellt...är vi omedvetna om det så kan det bli tragikomiskt,det finns så många ateister som när man tittar på deras människosyn,deras syn på arbete ,deras syn på makten m.m. inte själva vet att de bara speglar en kristen västerländsk kultur...lite idehistorisk analys är alltid skoj. För att göra det..måste man ha läst Skriften...men nödvändigt är det aldrig.

Jag tror du förväxlar kyrkan med kristendomen...Varför har vi ingen manana-attityd i riket, varför har vi en övertro på makten,de skriftlärde,varför har vi en rädsla för de "som icke ingå i församlingen"
m.m. inga bra kristna värden som du säger...men ändå de sitter i hos de flesta..även ateisterna. Dock är vi långt från kristen högergalenskap som i USA...men där kallar ju de sig öppet för kristna...så man känner igen dom...i Sverige kan du möta intoleranta kristna som paradoxalt nog kallar sig ateister. Det är lite kul.

#2
Alltså om man vill diskutera bibeln och vad där står, måste man researcha och det leder till leda , som Bizon säger. Jag kan inte bibeln. Däremot vet jag vad tro är och för det behöver man ingen bibel.
Jag finner mig lika lätt i kyrkan, som i templet eller vilken andlig plats som helst. Jag respekterar alla trosriktningar. De syftar till samma mål. För mig i alla fall. Inte för så många andra tror jag.
En sak är praktik, en annan teori. Ofta möts de ej, när det gäller tro.

Ja, jag tror att det är nyttigt att respektera alla trosriktningar av den orsaken att de förhoppningsvis syftar till något gott. Men det är ju min egen filosofi förstås och kanske inte alls så intressant för de flesta. Jag är dock nöjd med den själv.Bibeln är väldigt svårtydd och som de flesta skrifter tar det lång, väldgt lång tid, att se sammanhangen och fatta vad man läser om. Jag är inte särskilt intresserad, för jag tycker att bibeln har ett för strängt språk för mig, även om jag tycker Jesus var tuff.

Och Pia - jo jag kan se ett värde i att möta religionsutövare av de flesta slag som människor i första hand, och inte göra så mycket väsen av deras tro som annars lätt blir en belastning som hindrar den närmänskliga kontakten. Det går vanligen också mycket bra, men ibland stöter man på en och annan som är så hårt gippsade i sin rättskaffens tro att någon mänsklighet varken kan tränga in eller ut. Att acceptera de andra med respekt och vetskap om att vi alla en gång började som vandrare på de livets stigar som stod oss tillbuds. Vart livet sedan för oss har inte alltid med våra val att göra - egentligen väldigt sällan då vi alla är delar av en orsak och verkansprocess som emellanåt drar iväg med hela kontinenters befolkning rätt in i ett helvetes inferno som inte ens Satan trots sin sårade välvilja kan önska den lilla människan då ju människan är utan skuld till hans olyckliga själ. Jag är alltså av den meningen att ingen föds ond, men att oförrätt läggs till oförrätt tills toleransens bägare rinner över - därför är det viktigt att inte medverka till att skapa förlorare - vi mår bäst om våra möten berikar oss alla - den Gyllene medelvägens princip.

Google är för mig ett strå vassare än sourze vad beträffar ersättning för Bibeln. Nästa alla frågor får Du konkret besvarade på Google!

Risken med att ersätta Bibeln/Koranen m.m. med Google är ju att ens andliga nivå hamnar på Googles. I det man man anser att människan inte behöver en andlig nivå så är väl det ok..Jag tror Patrik menar så..men för oss som inte kan undvika att ha andlighet som ett viktigt inslag...då räcker varken Sourze eller Google.
Er motvilligt kristne Aguirre

Motvilligt kristen för att jag haft känslomässiga upplevelser som jag bara kan klassa som andliga i kristen bemärkelse, då större krafter en jag själv hjälpt mig att genomföra eller stoppa saker, inget jag bett om, och efter att ha levt som motvilligt kristen i 20 år snart så har det blivit en del av mig som jag aldrig får bort, besöker kyrkan ibland och avlägger trosbekännelse och tar nattvard. Har inte för många ideologiska fränder inom kyrkan då jag är nån amorf sorts anarkist och trosbekännelser och liturgiska texter sällan betyder det samma för oss församlingsmedlemmar.Min Gudsrelation speglas väl bäst i fortsättningen på mitt nickname Aguirre - Guds Vrede. :- Nä...jag har ingen diagnos bakom upplevelserna :-

Gjorde en gång en tavla med texten"Gud är förbannad!"

Det var 2001 och föreställde Twin towers, när de raserades och folk hoppade i blindo.Att ha märkliga upplevelser behöver inte ha med kristendomen att göra anser jag. Det kan ha med helt andra saker att göra.