Därför föll WTC-tornen

# 360 Så med andra ord påstår de aldrig att stålet i WTC uppnått 1000C det talar bara om stålegenskaper i allmänhet. Och FAQ är för övrigt inte rapporten. Episkt fiasko Sederholm.

nästa rond.....lol go natt

För övrigt är URL:en till FAQ-testen jag hänvisar till: Länk: wtc.nist.gov Undrar vad wtc.NIST betyder? Hmmm, får nog sova lite på det där! Ha ha

#354, #362: Hade ni haft torrt på fötterna hade ni aldrig behövt komma med sådana där hätska personangrepp.

#356 Duktig idiot Sederholm, men "upper layer AIR temperatures" är inte samma sak som ståltemperaturer du kanske skulle läst igenom din egen kommentar innan du utkorade dig själv till segrare. Jag har som sagt ingenstans i rapporten, som är NISTs officiella ståndpunkt, sett att de påstår att stålet måste ha nått 1000C för deras modeller och antaganden ska stämma. Du har, som jag konstaterat från början, antingen inte läst, eller inte förstått rapporten.

# 352 Dag, "Att med en fnysning räkna bort sådana deformationer är nog inte seriöst. " Jo det är i högsta grad seriöst. 500 skrivbord och 500 arkivskåp, det blir ca 58 ton bara i STATISK last per skrivbord och dokumentskåp. Hur många ton tror du att ett skrivbord håller för? och nu är det inte statisk last vi talar om utan DYNAMISK last. Vad tror du händer om man släpper en 500kg cementklump från ca 7m höjd på ett skrivbord? Prova sedan med en cementklump på 50-60 ton fallande ner på samma skrivbord. Att kalla möblernas energiupptagning för försumbar är snarast en underdrift. Du verkar fortfarande inte vilja ta till dig att den rörelseenergi som med en faktor 8.4 överstiger de bärande elementens kapacitet måste ta vägen någon stans att yra om möbler och fackverk visar bara på bristande förmåga att göra rimliga bedömningar samtidigt är det det du framhåller som ditt enda stöd, dvs din förmåga att göra rimliga bedömnigar.

forts, Att tre komprimerade betonggolv ovanpå varandra och med hopplattade fackverk emellan och undertill, krökta förvridna balkelement som pekar hit och dit inte skulle kunna överföra en knäcklast på balkarna är det sista halmstrået du hänger dig kvar i. och då har du iaf inte förklarat hur raset skulle stoppats När du släppt halmstrået det är du en fri man och kan ägna dig åt något meningsfullare än att tjafsa om det här. Det finns säkert områden där du kan bidra med något, men hållfasthetslära och mekanik är inte dina områden och ditt sunda förnuft såväl som din detaljkännedom om byggnaden har tyvärr visat sig inte vara så mycket att hänga i julgran heller.

367 - betyder det att du ständigt går omkring med våta fötter?

#375 Kul

#371 CMO du skriver: "den rörelseenergi som med en faktor 8.4 överstiger de bärande elementens kapacitet".

Rörelseenergin från den nedstörtande överdelen belastar i sig inga byggnadselement. Det är först vid försök att bromsa fallet som balkar och annat bärande blir belastat. Självklar kan tyckas, men det är på hur detta bromsande går till som det beror, om Bazants 8.4 gånger maximal bärförmåga skall vara en realistisk uppskattning eller ej. Om golven kunde rasa ned fritt mellan ytterväggar och Kärnan skulle ingen belastningsökning alls hamna på balkarna. Tvärtom skulle de avlastas vartefter raset fortgick. Vilka är då förutsättningarna för att det skall gå att föra över så mycket vertikalt tryck på balkarna att de på olika sätt knäcks? Vid liten vind kan man räkna med att konstruktionen kunde bära minst fem gånger husets tyngd. Även vid orkan fanns en säkerhetsfaktor på mer än två. Bazant talar alltså om påfrestningar som översteg de normala vid lugnt väder med ca 40 gånger. Det är inte svårt att räkna ut vilken inbromsning balkarna måste ta upp för att överlastas 40 gånger sin kapacitet. Det knepiga blir att se vad det är för infästningar i balkarna som kan ta upp en sådan belastning.
Den bärande konstruktionen bär, förutom sig själv, golv och sådant som finns på golv. Golven sitter fästade via trossarna i ytterväggarna och i kärnans väggar. Här finns ett problem. Om stora massor med ett hårt slag drabbar golvet rakt uppifrån så kommer inte ändarna på trossarna att hålla. Alternativt brister infästningarna i balkarna. I synnerhet om man räknar bort trossar och kontorsmöblers dämpande verkan och därför får en odämpad träff, som gör att golvet får en mycket snabb acceleration vilken medför att krafterna inte hinner fördelas över till balkarna via upphängningarna. ------- Att vi här talar i relativa termer gällande motstånd, deformationsarbete mm är så självklart att det närmast känns lite nedlåtande att du framhåller det. Jag ser att du anser att tornens vikt var över 500.000 ton per styck. Jag tror att vikten låg på ca hälften. Om stålet väger ca 80.000 ton och betongen ca 120.000 ton vad utgör resterande 300.000 ton?
Utan att i detalj kunna följa Bazants uträkningar, anser jag att förloppet han skissar bygger på en serie knäckningar av den 47 236 stålbalkarna. I ytterväggarna var elementen bultade i varandra. I Kärnan svetsade. Det verkar inte som om Bazant menar att alla brott skedde vid bultförband och svetsar.