Valt inlägg:
#371 CMO du skriver: "den rörelseenergi som med en faktor 8.4 överstiger de bärande elementens kapacitet".
Rörelseenergin från den nedstörtande överdelen belastar i sig inga byggnadselement. Det är först vid försök att bromsa fallet som balkar och annat bärande blir belastat. Självklar kan tyckas, men det är på hur detta bromsande går till som det beror, om Bazants 8.4 gånger maximal bärförmåga skall vara en realistisk uppskattning eller ej. Om golven kunde rasa ned fritt mellan ytterväggar och Kärnan skulle ingen belastningsökning alls hamna på balkarna. Tvärtom skulle de avlastas vartefter raset fortgick. Vilka är då förutsättningarna för att det skall gå att föra över så mycket vertikalt tryck på balkarna att de på olika sätt knäcks? Vid liten vind kan man räkna med att konstruktionen kunde bära minst fem gånger husets tyngd. Även vid orkan fanns en säkerhetsfaktor på mer än två. Bazant talar alltså om påfrestningar som översteg de normala vid lugnt väder med ca 40 gånger. Det är inte svårt att räkna ut vilken inbromsning balkarna måste ta upp för att överlastas 40 gånger sin kapacitet. Det knepiga blir att se vad det är för infästningar i balkarna som kan ta upp en sådan belastning.
Den bärande konstruktionen bär, förutom sig själv, golv och sådant som finns på golv. Golven sitter fästade via trossarna i ytterväggarna och i kärnans väggar. Här finns ett problem. Om stora massor med ett hårt slag drabbar golvet rakt uppifrån så kommer inte ändarna på trossarna att hålla. Alternativt brister infästningarna i balkarna. I synnerhet om man räknar bort trossar och kontorsmöblers dämpande verkan och därför får en odämpad träff, som gör att golvet får en mycket snabb acceleration vilken medför att krafterna inte hinner fördelas över till balkarna via upphängningarna. ------- Att vi här talar i relativa termer gällande motstånd, deformationsarbete mm är så självklart att det närmast känns lite nedlåtande att du framhåller det. Jag ser att du anser att tornens vikt var över 500.000 ton per styck. Jag tror att vikten låg på ca hälften. Om stålet väger ca 80.000 ton och betongen ca 120.000 ton vad utgör resterande 300.000 ton?
Utan att i detalj kunna följa Bazants uträkningar, anser jag att förloppet han skissar bygger på en serie knäckningar av den 47 236 stålbalkarna. I ytterväggarna var elementen bultade i varandra. I Kärnan svetsade. Det verkar inte som om Bazant menar att alla brott skedde vid bultförband och svetsar.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?