Därför föll WTC-tornen

Michael, NIST-rapporten är omfattande. Jag har läste delar av den. I synnerhet de delar som omfattar tiden efter att raset kommer igång. På direkt fråga om du håller med om det som står i rapportens 6.14.4, så svarar du inte. Det är ändå du som vill att vi skall diskutera utifrån detta dokument. T.ex står i detta stycke att "släggan" kan liknas vid en kolv som skapade ett avsevärt lufttryck framför sig. Min fråga till dig Michael är; om de nedrasande massorna utgör en kolv, vad motsvarar då cylindern?

Bra artikel. Och att någon bemöter alla de vilsna som gär hönshus av en fjäder.

Tillägg till #24 Man kan likna förloppet då luften pressar ihop mellan våningsplanen vid en ballong som brister då trycket blir för högt.

#22 Michael, eftersom NIST själva skriver om, hur det som rasar ned kan beskrivas som en kolv, så blir min självklara tanke att en kolv utan cylinder är utan funktion. Om en kolv skall kunna skapa ett tryck så måste den röra sig mot täta väggar som inte släpper förbi större mängd luft.
Eftersom de ca 30 x 40 m som utgjorde kärnan var skilt från och helt annorlunda konstruerat än kontorsytorna så uppstår frågan: Menar NIST att kolven täckte hela ytan på 63X63 m? Eller fanns en annan kolv för kärnan? En annan fråga: För att de skall kunna bli ett tryck under de nedrasande massorna så måste väggarna stå kvar tills att massorna passerat, borde det då inte synas på filmerna hur hela väggelement välter utåt eller inåt efter att kolven passerat? Om lufttryck som kolven bygger upp spränger sidoväggarna nedanför sig så måste det åtgå ett antal meter av ras innan nytt tryck som kan spränga väggar upp kommer? Hur många våningar kan det röra sig om? Samma frågor förstås även till Bizon.

Fakta kvarstår: överbyggnaden började falla. Den krossade våning för våning all eftersom den föll, och detta byggde på mängden rasmassor. Dessa rasmassor rör sig nedåt, igenom en volym som till viss del består av luft. Denna luft måste ta vägen någonstans. Uppår går inte, för där kommer rasmassorna och blockerar vägen. Nedåt är det ännu ej krossade golv. Men åt sidorna är det väggar som just då detta händer håll rpå att falla sönder i raset. Så luften trycks ut åt sidorna. Detta är vad som står i kapitel 6.14.4. Vad i detta är det du inte kan acceptera?

Michael, NIST skriver "much like the action of a piston" och om en kolv skall kunna delta i en process där det byggs upp tryck så måste det finnas något som fungerar som en cylinder. Och av ditt inlägg #29 drar jag slutsatsen att du anser ytterväggarna fungera som cylinder. För mig är detta en teori som ligger nära pannkaksteorin. För det måste huvudsakligen vara mer eller mindre krossade golv som utgör den "piston" som Nist nämner. NIST nämner också att det som rasar nedåt möter mycket litet motstånd. Och om man tänker att ytterväggarna kastas utåt så faller dom kanske relativt motståndslöst. Men de 47 kärnpelarna kan inte alls förstöras nästan motståndslöst. Dom är alla mycket väl förbundna med varandra i en tub på ca 30x40 m. Det enda sättet vore knäckning som när man slår en stålspik i betong och träffar på en hård sten i betongen. Då splittras spiken utan att ha tagit mycket energi från hammaren. Men det kräver klockren träff annars böjer sig spiken. Om de 47 pelarna inte knäcktes då skulle de ha utgjort ett oerhört stort uppåtriktat krockvåld. Vad i det som rasade ner genom kärnan kunde forcera ett sådant våld utan att själv förstöras? En annan fråga är hur högt lufttryck behövdes för att skjuta ut fönster och kasta iväg väggelementen? Frågan är viktig därför att samma tryck måste utgöra mottryck mot de nedrasande massorna vilka då bromsas.

#31 "NIST nämner också att det som rasar nedåt möter mycket litet motstånd." FEL! Bristande Läsförståelse. NIST skriver att motståndet var litet JÄMFÖRT med rörelseenergin från rasmassorna ovanför. Inte att strukturen inte gjorde motstånd. Alla strukturer har en kritisk last vid vilken de kollapsar. Rasmassorna belastade strukturen med en last som översteg den kritiska lasten med ca 8.5ggr konservativt räknat. Gör man det med vilken struktur som helst så kollapsar den hastigt, liksom WTC 1&2 gjorde.

Hej på er. #32 Nej NIST har inga förklaringar på detta utan endast spekulationer. De ANTAR att balkar inte höll med de 10 hållfasthet de hade när ytterväggarna kollapsade om förloppet nu var så. Det finns inga beräkningar eller ordentliga modeller som redogör för detta. Det finns heller inte en enda liknande händelse i världshistorien. Men det finns väldigt många som faller för NIST skickliga förklaringar som i ett första ögonkast framstår som proffsigt. Att hela WTC faller näst intill fritt fall med 10 bärande stålbalkar är helt enkelt inte trovärdigt. NIST undviker också att ta hänsyn till alla de vittnesuppgifter inklusive brandmän som berättar om upprepade explosioner, så kraftiga att människor/bråte slungades väg. Deras redogörelse för WTC7:s fall är ännu sämre.

#34 De utsattes för knäcklaster som vida översteg deras kapacitet. Pga att strukturen ovanför och runt ikring succesivt föll samman blev belastningarna snedfördelade jämfört med förhållandena i en intakt byggnad läs om knäckning av balkar. Att de avser motstånd relativt belastningarna är uppenbart av sammanhanget och av formuleringarna för den som är tekniker och kan engelska. Att byggnaden skulle fallit "motståndslöst" dvs i princip under sin egen vikt är dessutom ett nonsenspåstående varför skulle de hävda det?

37 cmo, vilken tur att du är tekniker och kan engelska. Om vi håller oss till kärnans 47 balkar och försöker följa deras förstörelse från den högsta oskadade våningen ca våning 92 och till att raset är över. Om balkarna träffas ohyggligt hårt rakt uppifrån så kan knäckning äga rum. Men de måste träffas av något som är lika hårt som balkarna. Som jag ser det finns inget annat så hårt och massivt i den nedstörtande överdelen än samma 47 balkar där. All annat än en träff av de över balkarna skulle leda till att de undre balkarna krossade det material som slog i dem. Det räcker alltså inte med massa, det måste även finnas tillräcklig hårdhet. Ett exempel: Ett spett väger tjugo kilo. Om detta står stabilt i ett hål i berget och jag släpper en bil på spettet som träffas av bilens underrede, rakt uppifrån och från fyra meters höjd, då kommer spettet inte att krökas eller knäckas. Det kommer att perforera bilen. På samma sätt måste man se de 47 pelarna. De kommer att perforera allt utom sina egna överdelar. Eftersom de 47 balkarna blir allt grövre ju närmare bottenplanet raset kommer över tio gånger grövre så blir tanken på att ett rent ras förstör dem allt svårare att hävda.