Medborgarlön borde vara en rättighet!

Och bönderna blev sedemera rika också...

I Norge motsvarar oljefonden någonstans i närheten av 1,5 millar norska kronor per medborgare. Om oljefonden realiserades och deldes ut i propotion, en slags naturresursbaserad "medborgarlön". Skulle då Norge bli ett lyckorike där bara den som hade lust och ork behövde arbeta och alla var lyckliga och nöjda? Knappast, det skulle leda till en stark inflation i Norge, en strålande arbetsmarknad för svenskar under några år, men inte så mycket mer. Naturresursernas del i BNP blir allt mindre Utom för en tid framåt oljeländerna, det är den påföljande värdekedjan som skapar välstånd, den värdekedjan är helt beroende av människors arbete och kreativitet. Bryts värdekedjan genom att skapa ett schlaraffenland och det bär käpprätt åt fanders.

Per W: Hur delar man människans kreativitet? Som liberal anser jag ju att var och en har rätt till sin egen kreativitet, och jag anser därför att skatt på arbete bör vara minsta möjliga, vilket också blir möjligt tack vare naturresursdelningen. Sedan vad gäller frågan om att äga information så blir det genast knepigare. Ska staten sponsra olika former av kunskapsmonopol? Inte helt säkert. De sätt som jag främst anser att människor ska tjäna pengar på är genom 1. Sälja tjänster eller produkter. 2. Direkt eller indirekt förvalta sitt naturresurskapital.

Janne B: Det är väl en ganska bra orsak då att ge alla en chans eller hur?

Leif-Arne, allting är värdelöst så länge ingen tar varan eller tjänsten fram till någon som vill betala för den. Visst har oljan värde redan nere i backen. Annonsera ut en konstaterad tillgång så lovar jag att du får bud. En malmtyp kan vara värdelös även om det kostat skjortan att bryta den. Annan malm kan ha värde redan nere i berget.
Bondens jord skall inte konfiskeras, men tvångsinlösas. Liksom alla andra fastigheter. Ingen skall kunna äga del av planeten Jorden. Vi är Jorden tillsammans med allt som är här. Förstår vi inte det kommer bondens mark ändå att gå ifrån honom, därför att med nuvarande inställning till vad det innebär att vara levande människa på Jorden, kommer snart allt ändå att vara värdelöst under oöverskådlig tid. Vi måste se vidare. Vårt regerande penningsystem är det mest orealistiska av alla förslag. Jag vill ett system som garanterar världsmedborgaren en inkomsträtt redan därför att han/hon finns. Vet vi varför människan finns? Om inte - hur vet vi en människas värde? Tänk om Universum inte alls ser vårt värde i termer av produktionsförmåga. Innan vi vet vad Livet vill kan vi inte säga vilket system som är bättre än något annat. Det är dags att lyfta blicken. Senast vi gjorde det såg vi att Jorden var rund och kretsade runt Solen. Nu står vi inför ett ännu större steg. Evolutionen har inte avstannat. Dårskap är att upprepa samma beteende och vänta sig ett annat resultat. Låt oss överge dårskapen.

När Noa byggde arken mitt på torra land utan möjlighet att kunna släpa den till havet, hånade människor honom för vansinne. Men det vara bara vansinne för dem som inte kunde se vad som höll på att hända. Berättelsen om Noaks ark är symbolisk och handlar om en medvetandeförändring. Det är inte människor som bestämmer när detta skall ske. Det kallas evolution. Jorden är ingen slumpklump som bara snurrar på till Solen tömt sitt förråd av väte. Evolutionen har skapat allt som är här och den skapar nu också. Det kommer lika stor utveckling framöver som från amöborna till däggdjur. Om vi inte tar oss ur egotrippen och inser att det bara är tillsammans som vi får vara med om lyftet, då blir det kanske nya försök om hundra miljoner år eller så. Det låter flummigt för den som tänker i gamla banor. Men det flummigaste av allt är att tro att det går att köra vidare i samma spår som vi gjort de senaste tio tusen åren. Det är inte bara flum. Det är dödsdömt. Roberts tankar är i skapelsefasen såvitt jag förstår. Jag gillar verkligen att han vågar föreslå något nytt. Den enda garanterade loosern är den som inte vågar släppa det gamla.

Dag Nilsson #31 det var det bästa jag läst av dej - åtminstone vad jag kommer i håg :- Nu har jag tjatat om detta nödvändiga mänskligt evolutionära steg de senaste tjugo - trettio åren men tyvärr inte sett så mycket av det, men varför ge upp hoppet - möjligen då av den orsaken att det ibland ser rätt hopplöst ut...

Leif Arne: Om vi gör en liknelse, vad är viktigast i ett äktenskap, mannen eller kvinnan? Svaret är såklart ingendera, de är lika viktiga. Vare sig mannen eller kvinnan kan uppräthålla äktenskapet var för sig. Samma sak gäller också arbete kontra råvaror i syfte att skapa värden. Båda dessa utgör nödvändiga faktorer för förädling, och man kan inte utesluta vare sig den ena eller den andra. Utifrån detta så kan man alltså konstatera att naturresurserna måste ha ett värde, eftersom ingenting är möjligt utan dem. Så allt prat om att "värdet av de oexploaterade naturresurserna är marginell i jämförelse med de värden som skapas i de påföljande värdekedjorna" kan man alltså ta med en nypa salt. Om du riktigt tycker att värdet av naturresurserna är marginellt, så borde det väl inte heller spela någon roll om vi delade upp dem?

Robert, problemet är ju att ditt förslag innebär en nedvärdering av det ena nödvändiga steget i välstånsdskapandet. Om du multiplicerar något med noll blir resultatet noll. Sen har det ju överallt visat sig att ett starkt skydd för äganderätt är en nödvändighet för att skapa välstånd.

cmologgad, det är efterfrågan som ger värdet, inte var någonstans i förädlingskedjan en vara befinner sig. Självklart kan någon betala för en brytningsrätt till en miljon ton järnmalm. Därmed har malmen värde där den ligger. Samma sak som att köpa självsådd skog på rot i Sibirien. Ett vattenfall kan hyras ut till ett kraftbolag innan den första pinnpojken är på plats. Äganderätt till fast egendom blockerar välstånd för flera människor på Jorden än det gynnar. Jag vill inte se en värld befolkad av en tusendel ägare och resten tjänare. Medborgarlön grundad på del i Jordens tillgångar är en mycket spännande tanke.