Politik och hjälporganisationer är problemet!

JanneBru All organiserad tiggeri visar bara på att det inte står rätt till i samhället. Själv stödjer jag svenska Greenpease som kan verka kontroversiellt? Jämfört med vad våra myndigheter hittar på för dumheter så är Gp. en skyddsfaktor för både dig och mig och allra andra och det kan knappast vara kontroversiellt. Rent tiggeri är däremot kontroversiellt som gör att det skall mycket till för att jag skulle skänka en slant, behjärtansvärda ändamål undantaget.

JanneBru så sant som du nämner det, de här organiserade insamlingarna är big bussines för dem som handhar org. man kan säga att de tigger pemgar för sin sjuke bror. De här insamlingsgalorna på tv skall man passa sig för, de om några av insamlingsverksamheter, försvinner pengar ner i fel fickor. Jag har ett personliga bekanta som har varit nere i Afrika för att hjälpa folket på plats och ställe, de är mycket besvikna på folken i byarna som plundrar varandras byar om nätterna, folk bryter sig in i matdepåer och stjäl. Byhövdingarna lägger beslag på stora kvantiteter av biständsproviant som de sedan säljer, det är en baksida av det vi tror går till de nödställda som bäst behöver det, här kan man tala om att det handlar om djungelns lag.

Många organisationer som samlar ihop kläder o annat till Afrika eller Baltikum har stora svårigheter att få fram pengar till de dyrbara o svåra frakterna.De som ger bort överblivna kläder lägger inte gärna 100 kr till frakt och övrig administration, som ju alltid måste förekomma. // Vinsten från en del secon hand affärer går till frakt. Så vi som köper på Myrorna o liknade ställen betalar alltså frakten för de varor som inte går att sälja i Sverige!

Jadu Janne! Det känns inte som jag behöver bevisa någonting för någon då jag själv är ett mycket levande exempel på att ett tryggt hem först fungerar. Efter över 20 år till och från på Stockholms gator med missbruk och kriminalitet för att överleva utan att behöva känna mig underkastad en massa teoretiska "förståsigpåare". Men det underliga är att för varje empatiteoretiker som försvann ur mitt liv, försvann i samma takt de diagnoser och symptom de använt mot mig för att jag inte skulle klara ett eget tryggt hem. Och den positiva försvinnande effekten berodde till största del på att myndighets och organisationsmänniskorna inte längre kunde använda mitt namn i inkomstsyfte. Till detta finns flera exempel med samma upplevelser. På Stadsmissionen har de till exempel likt stasi olika färger på kort du måste visa upp om hur mycket hemlös du anses vara????

Idag bor jag ensam i en 2:a med eget kontrakt i Gröndal, vilket betyder en frihet som är svår att beskriva för de människor som inte bott i något av alla dessa "värdighetslärande" boenden människor tvingas in i. Jag jobbar och har lön via en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som kallas lönebidrag, vilket innebär en bruttolön på 16.700 i månaden. Inte mycket, men det räcker för att inte tvingas till kriminella handlingar. Så hur jag har det idag är både ur humanistisk och samhällsekonomiskt avseende mycket mycket bättre än jag någonsin haft det. Människor verkar tro att jag är en bitter människa, vilket är långt ifrån sant om man frågar de som känner mig. Själv skulle jag kalla mig besviken på de människor i alla dessa system uppbyggda runt våra hemlösa, då de inte säger ifrån när alla innerst inne vet att dessa inte fungerar, vilket också de forskningar som finns på området visar. Dessutom ökar ju antalet hemlösa i oförtruten takt, trots alla försök att dölja detta med olika definitioner.

Då hemlösas primära problem ett tryggt hemvarken kan lösas av socialtjänst eller någon frivilligorganisation, så kallas det att hjälpa när hjälpen består av vad de kan erbjuda som alternativ. Vilket av uppenbara skäl inte kan lösa hemlöshetens olösta gåta. Om våra myndigheter och frivilligorganisationer i denna fråga vore så goda som de utger sig för att vara, varför stödjer de då inte människor kvar i deras hem, utan väntar tills katasrofen för enskilda och familjer är ett faktum?

Då hemlösas primära problem ett tryggt hemvarken kan lösas av socialtjänst eller någon frivilligorganisation, så kallas det att hjälpa när hjälpen består av vad de kan erbjuda som alternativ. Vilket av uppenbara skäl inte kan lösa hemlöshetens olösta gåta. Om våra myndigheter och frivilligorganisationer i denna fråga vore så goda som de utger sig för att vara, varför stödjer de då inte människor kvar i deras hem, utan väntar tills katasrofen för enskilda och familjer är ett faktum?

Glöm inte ni kära hemlösa,ni är värdefulla.Tänk sâ mânga som ni hjälper,med att se till att de fâr sitt leverbröd.