sourze.se

Politik och hjälporganisationer är problemet!

Det största problemet med att hjälpa hemlösa till ett tryggt hem är, förutom den skriande bristen på billiga hyresrätter som råder, viljan att överleva hos de organisationer som förväntas hjälpa hemlösa.

Problemet beror på att vi i Sverige har byggt upp ca 900 verksamheter som tigger pengar av godtrogna och får bidrag av stat och kommun för att hjälpa hemlösa.

Om vi stannar upp just där, så kanske vi kan komma överens om att hela tankegången med att hjälpa hemlösa i grunden inte bygger på att hjälpa människor till ett tryggt hem. Det skulle ju innebära att vi skulle bli tvungna att hjälpa och stödja människor för att få bo kvar i ett tryggt hem, vilket knappast skulle ge oss de cirka 11 skattemiljarder som verksamheten kring hemlösa inbringar varje år. Den siffran bygger på att varje hemlös inbringar kostar 600 000 kronor, vilka fördelas mellan olika organisationer, enligt uppskattningar gjorda av Lunds Universitet. Och då det egentliga syftet inte är/blir att hjälpa hemlösa till ett tryggt hem, så måste aktörerna för att överleva ekonomiskt hitta på andra saker att hjälpa hemlösa med, så att det utåt ska se ut som om det jobbas för en lösning på problemet med hemlöshet. Det kan vara att ordna datakurser, teaterkurser, fotbollsföreningar, att sälja någon tidning eller bara låtsas lotsa runt hemlösa bland de otaliga "boenden" uppbyggda just för hemlösa. Aktiviteter som av uppenbara skäl inte har ett dugg att göra med lösningen på problemet med hemlöshet.
Dessa avdumpningsplatser för "gruppen" hemlösa skapar en falsk bild av den hemlöse som individ. En bild om att hemlösa skulle vara av en helt annan och farligare "sort", med helt andra behov än övrig befolkning. Och detta är precis den bild som de som tjänar sina pengar i hemlösa måste visa upp för allmänheten om hela "hemlöshetsindustrin" ska kunna gå runt. För tänker vi efter utgör den ju trots allt en enorm arbetsmarknad och inkomstkälla för "frivilligorganisationer", myndigheter och privata aktörer.

De allra flesta som forskar på hemlöshet är överens om att hemlösa fastnar i socialtjänstens regelverk och i olika kontrollerade och ovärdiga "tycka synd om-boenden". Så som det ser ut nu är det enda aktörerna i denna fråga bidrar med, att se till att våra handlingsförlamade politiker och tjänstemän slipper agera i frågan om det skriande behovet av billiga hyresrätter. Vilket görs genom att skapa problem som gör att allmänheten får bilden av att själva problemet är de hemlösa i sig.

För vad kan vara mer hjälpsamt och mer effektivt för våra beslutsfattare och organisationer i denna systematiska diskriminering av hemlösa, än att deras vinstgivande och självbildshöjande "produkt" hemlösa finns inom ett koncentrerat och därmed problemskapande område? Inom dessa områden ses sedan varje hemlös individ som ett problem i allmänhetens ögon, men vilken koncentrerad ansamling av människor blir inte ett problem för andra "grupper"? Det behövs ju som alla vet "onda" och "annorlunda" människor för att vissa ska få känna sig "goda" hjälpsamma och/eller "normala".

Om vi nu anser att de över nio miljoner som inte är hemlösa behöver ett tryggt hem, ett privatliv, en vid behov fungerande vård och en inkomst för ett någorlunda fungerande liv - varför ser vi då inte att hemlösa människor har samma grundläggande behov?


Om författaren

Författare:
Rolf Nilsson

Om artikeln

Publicerad: 10 jul 2009 15:27

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: