LEDARE 081219

Konstigt sätt du har att tänka Katharina. Det är just den inlevelsen man haft i berättelsen, som i alla fall jag kände väldigt starkt inför de inblandade när jag läste Gömda för många år sedan. Jag känner mej verkligen lurad som gått på allt i boken. Gömda är en av få böcker jag minns väldigt mycket ifrån, just för att den var sann och man kände en sån stark empati. Det är just därför ordet sann har en så stor betydelse i alla fall för mej, att det hade hänt på riktigt. Hade det varit en roman så hade man så klart tyckt det var en hemsk berättelse och tyckt det varit skönt det var påhittat och lämnat den därhän. Givetvis är det på ett sätt skönt att det nu visar sej att det var påhitt, men det lämnar en bitter eftersmak att jag tillät mej att känna så starkt för Mia och hennes anhöriga. Vad kan konsekvensen av detta bli? Jo att nästa gång jag läser eller hör något som drabbat en medmänniska så måste jag tvivla starkt, eftersom det är för hemskt för att vara sant eller?

Så om en journalist gräver fram sanningar så finns dom inte då?

Apropå uppgiften från Piratförlagets chef Ann-Marie Skarp för övrigt sambo med Jan Guillou att förlaget alltid marknadsfört Gömda som skönlitteratur dvs fiktion så är undanflykten skrattretande.
På baksidan av utgåvan l995 står som Monica Antonsson påminner om på sin blog att boken är "en sann berättelse. En gastkramande thriller direkt ur svenska verkligheten." Och på försättsbladet heter det att "detta är en sann historia. Den finns bekräftad i hundratals dokument hos svenska och utländska myndigheter som domar i tingsrätt, hovrätt, länsrätt och kammarrätt, akter hos socialtjänsten i ett flertal kommuner,polisrapporter, journaler på medicinska och kirurgiska kliniker, rättspsykiatriska undersökningar, akter hos invandrarverket försäkringsbolag svenska och utländska advokater regeringsbeslut och dödsattester". Det enda som ändrats skulle vara namn och detaljer för att skydda de gömdas identitet."
Hävdar förlaget.

Min första tanke är att både L Marklund som var "spökskrivaren" till Gömda o M Antonsson som ofta använder ordet "konstigt" i intervjun med C-O Schlyter har blivit blåsta. Och 13 år har gått sen första publiceringen. De borde absolut ha checkat upp denna "Mia" som person redan då. Det kännetecknar en grävande journalist. Kännetecknade kanske man ska säga, för allt sällsyntare blir de. Jag skulle inte bli förvånad om man hittade t ex en mycket tung psykiatrisk diagnos på "Mia". Ämnet är för allvarligt och kan skada många samt påverka politiskt för att låta sig duperas av en enda persons vittnesskildring.

Om detta nu plötsligt blivit skönlitteratur så undrar jag vad som gör att Mia sitter i nyhetsmorgon på tv4 så sent som i augusti i år, 2008 och säger att hon är lika förföljd och utsatt fortfarande. Hm, får faktiskt inte ihop detta och som buttan skriver om allt som finns dokumenterat från alla myndigheter till att det plötsligt är skönlitteratur. Fram med en vettig och trovärdig förklaring i hela denna soppan. Snacka bara inte om en massa dravel med sanning hit o dit. Sant är sant, finns inga sätt att komma runt hur man än försöker slingra sej undan.

Jag saknar faktiskt förståelsen för andra människor görande och låtande, både här och ute i samhället. Att lära sig att förstå sig på sina medmänniskor skulle vara ett specialämne i alla skolor världen. I bristen att inte kunna förstå utan förutfattade meningar är faktiskt en av människans största svagheter som märks under begreppet "jag är finare än du" som skall vara en förlåtande faktor för att sätta sig på folk. Politiken när det gäller invandringen ligger under begreppet "jag är finare än du" därutav tiger man ihjäl sanningen om vår mångetniska kultur som inte är till gagn för någon utan man kan lätt se det som ett gigantiskt samhällsproblem. Ett olösligt problem som politikerna helst vill sopa under mattan och under tiden de försöker finna en lösning, lever de under begreppet att vara ädel och storsint, som de markerar med att vara finare än du.

ironiSann kan ju ha betydelsen "riktig", "typisk" eller "klassisk" som i "han när en sann Djurgårdare" eller "hon är en sann hönsmamma". Med den tolkningen kan ju "en sann historia" var synonymt med "en sann skröna" eller "en sann rövarhistoria". Och nu när Michael Moore m.fl. visat att "dokumentärfilmer" ofta kan vara rent ljug, varför skulle inte dokumentärromaner också kunna vara det?/ironi

#15 Gunnar, varför skulle det vara egendomligt, nej! inte alls. Tänk på det här "om man upprepar en lögn tilräckligt många gånger så blir den till en sanning" det räcker med att säga "politiker" så får du förstå sammanhanget alldeles själv.

16/ Arho, det där är bara kortsiktigt tänkt. Hitlers "sanningar, Stalins "sanningar" och George W Bush´s "sanningar" är bara sanna under en kort tid. Den riktiga sanningen är evig. "Det sanna är evigt. Kring himmel och jord. Genljuda från släkte till släkte dess ord" ur Tegnérs "Det eviga".

#17 Janne, Al Gors välbetalda utsago får man ta för vad det är.