Ni hjälper terroristerna

Särskilt när många muslimska länders regimer övergått till strikta religiösa lagar och där samhället i sin helhet genomsyras av Islam. Därtill kommer att så många tongivande inom prästerskapet ger terrorismen sitt godkännande.

Det handlar ju inte om att det skulle vara förbjudet - eller ens icke tillrådligt - att diskutera islam. Det handlar om att efter ett terrordåd som det i London säga till hela den muslimska världen att det är er religion som är huvudorsaken till det inträffade. Naturligtvis är det provocerande.

Okunnigheten och bristen fri- och rattigheter - som ar MANSKLIGA rattigheter, inte "vastliga" rattigheter - leder till ekonomisk stagnation, som av de regerande ofta skylls pa yttre fiender. Det patriarkaliska o korrupta samhallssystemet ar gemensamt for nastan samtliga lander i Arabvarlden - aven de icke-konfesionella, sasom Egypten och Tunisien.

Pa sa satt kan aldrig ett civilt samhalle uppsta, och utan ett civilt samhalle blir det ingen utveckling. I arabvarlden ar det i princip omojligt for en ung man/kvinna som ar arbetslos att gifta sig o bilda familj, o det stora antal unga utan framtidsutsikter ar ett potent sprangmedel. Dar - ofta bland "halvbildade" ungdomar - frodas frustrationerna som ofta kanaliseras in i fundamentalistiska organisationer.

Demokrati är inget man exporterar, knappast rättsstat heller. Idéer om dessa företeelser finns tillgängliga världen över. Men jag tror inte att ett påtvingat demokratiskt förlopp har särskilt stora chanser att bli framgångsrikt. Jag tror också att det är svårt att bomba fram en rättstat.

Araberna har gjort åtskilliga försök att rycka upp sig efter den långvariga förnedring som kolonialismen innebar. De första försöken var sekulära och ganska framgångsrika. Det var Baathpartiet i Irak och Nasser i Egypten. Varför de misslyckades är svårt att säga men sexdagarskriget är en förklaring, Saddams förvandling av Baathpartiet till bas för sina egna diktatoriska strävanden och det stöd han sedermera fick av USA en annan.

Nu är det inte lika enkelt som Piripiri gör det när han skyller mycket på kolonialismen. Samma argument brukar odlas när det gäller Afrika. Lika fel där som i Arabvärlden. När det gäller arabvärlden bör man notera de från väst skilda arvsreglerna. Det innebär bla att det är närmast omöjligt att låta en person äldste son har varit kutym i 100-tals år i väst när man saknat AB ärva företag och förmögenheter. Därför finns det otaliga blodiga arvstvister än idag i arabvärlden.

Arvsreglerna är ett skäl det finns naturligtvis fler till den tillbakagång arabvärlden uppvisat under flera hundra år. Jämför med den utveckling Israel haft under de senaste 50 åren. Och det utan hjälp av olja där grovjobbet även gjort av västexperter. Arabvärlden har ju haft upptäckt oljan själva. Industriell utvecklig och handel har inte varit särskilt intressant i arabvärlden trots oljemiljarder.

Vi bor nog sluta att i varje konflikt ta pa oss "vast" skulden for allt elande i varlden. Pa manga satt var avkolonialiseringen betydligt mer odesdiger for manga folk an kolonialiseringen; den dogmen foljdes med en nit som bortsag helt ifran att manga lander totalt saknade en styrande klass.

Pa tal om vasterlandska exporter maste jag namna, att nar fransmannen borjade oversatta Code Civil till arabiska sa upptackte man, att ordet "frihet" saknades pa arabiska. Det narmaaste man kom var ordet "hurriya", vilket betyder "franvaro av slaveri". Inte bara ont med kolonialiseringen, alltsa...