Mat och design i vackra Helsingfors

Det finns många platser som jag fäst mig vid och som jag gärna återvänder till. Somliga är exotiska och avlägset belägna, men det finns även ställen på närmare håll som blivit kära resmål.

Ett av dessa är Helsingfors, staden där inget känns långt bort, där tempot är litet lugnare och där det finns så mycket stämning och mystik. Att det här dessutom finns trevliga shoppingmöjligheter, mysiga caféer, ypperliga restauranger och spännande museer gör inte saken sämre. För den arkitekturintresserade är staden i sig en upplevelse med alla avlagringar av stilar från den eleganta nyklassicismen till dagens hypermoderna nybyggen.

Grunden för ett bra besök, oavsett vart i världen man reser, är ett bra boende. Vill man bo på riktigt klassisk hotellmark är det dock endast ett alternativ som gäller - legendariska Kämp på Norra Esplanaden, medlem av hotellföreningen Luxury Collection Hotels. När Kämp slog upp portarna 1887 blev det genast en naturlig mötesplats med kosmopolitisk atmosfär. Någon fällde kommentaren att istället för att resa utomlands behövde man bara gå till Kämp där man träffade "tout le monde". På hotellet samlades de konstnärer, författare, tonsättare, politiker och affärsmän, som kom att forma det moderna Finland, kulturellt såväl som ekonomiskt. Under vinterkriget och fortsättningskriget var Kämp utrikeskorrespondenternas självklara tillhåll. Här bodde då exempelvis legendarer som amerikanska Martha Gellhorn och vår egen Barbro Alving. Kring det mytomspunna hotellet har Finlands dramatiska, moderna historia spunnits. Genom självständighetskamp, inbördeskrig, vinterkrig och fortsättningskrig har den "gamla damen" stått pall och det var till helsingforsbornas stora sorg som hotellet stängde 1965. Trettiofem år senare, 1999, återuppstod emellertid Kämp i all sin forna glans och helsingforsborna strömmade till igen.

Somliga säger att det inte spelar så stor roll vilket hotell man bor på, man skall ju ändå "bara" sova där. Ett hotell är emellertid mer än så, det är ditt hem och din trygga famn på en främmande ort och skall, enligt mitt sätt att se det, väljas med omsorg. Kämp är den där trygga hamnen. Sin storlek till trots känns hotellet personligt och intimt och knappt har man blivit incheckad förrän en familjär stämning infunnit sig, en stämning som man oftast inte möter på hotell av det här slaget. Den personliga stämningen går igen även i rummens ombonade inredning. I många av rummen finns inbyggda bokhyllor fyllda med gamla skinnband och talesättet "ett hem utan böcker är som en kropp utan själ" kommer för mig. Kämp har en själ och det händer att gäster aldrig lämnar hotellet under sin vistelse, hotellet har blivit en attraktion i sig. Det är lätt att stanna kvar i den trevliga baren eller i brasseriet med sin inbjudande inglasade veranda. Här serveras såväl frukost som lunch och middag och att sitta här och blicka ut på folklivet är som att sitta på en teater med en ständigt föränderlig scen.

Letar man sig trots allt utanför hotellet finns mycket att upptäcka inom promenadavstånd. Kämps läge är ypperligt med ett stenkast till Stockmann, Marimekkos flaggskeppsbutik, Fazers konditori, Alexandersgatan med sin fina exposé av arkitekturstilar, Salutorget, domkyrkan och museer. Går man söderut, förbi Salutorget och Olympiahamnen och upp på höjden mellan havet och Brunnsparken hittar man, några hus in på Kalliovägen en verklig pärla, marskalken och presidenten Carl Gustav Mannerheims forna bostad. Här visas man runt i små grupper i rum där tiden stannat. Stämningen är tät och andäktig. Här har historia skapats och här, i vardaglig hemmiljö, blir marskalken och presidenten, som man hittills endast känt från historieböckerna, en människa av kött och blod.

Från Mannerheims forna hem är det inte långt till Brunnsparken, en veritabel oas oavsett årstid. Här är havet nära. Ta dig tid att gå en vända i parken och fortsätt sedan längs Havsgatan bort mot Eira med sina jugendvillor och fridfulla, slingrande gator. I kvarteren mellan Eira och Bulevarden finns en hel del spännande småbutiker att upptäcka och det är lätt att låta tiden gå här.





Väl framme vid Bulevarden har det med all sannolikhet blivit dags för förfriskningar av något slag och ett närbeläget vattenhål är Café Ekberg, med sin 160-åriga historia en senior bland stadens caféer. Caféet nyinreddes i början av 1930-talet och många originaldetaljer är fortfarande bevarade. Oavsett om man vill äta lunch eller bara ta en kaffe är detta ett ställe att rekommendera, för den höga kvaliteten, för läget och för historiens vingslag. Prova här gärna den berömda Napoleonbakelsen!

Inte så långt från Ekbergs ligger, litet längre ned på Bulevarden, Sinebrychoff museet, inrymt i bryggarfamiljen Sinebrychoffs forna stadspalats och fyllt av europeiska konstskatter från 1300-talet fram till tidigt 1800-tal. Helsingfors är fyllt av spännande museer och under ett kortare besök tvingas man välja. Ytterligare två museer som, genom sina centrala lägen är lätta att klämma in mellan shopping och restaurang- och cafébesök är Amos Anderssons konstmuseum på Georgsgatan och Kiasma på Mannerheimvägen, det sistnämnda med sina fina utställningar av samtidskonst. Kiasma har alltsedan det slog upp portarna 1998 blivit något av ett måste under ett Helsingforsbesök, inte enbart för den konstintresserade. Den spektakulära byggnaden, ritad av den amerikanske arkitekten Steven Holl, är en sevärdhet i sig.

Det går inte att tala om museer i Helsingfors utan att också nämna Ateneum. Här upplever man, förutom verk av internationella storheter som van Gogh, Gauguin och Cézanne bland annat den finländska 1800- och tidiga 1900-talskonsten och storheter som Albert Edelfelt, Helene Schjerfbeck, Hugo Simberg och Akseli Gallen-Kallela. Den sistnämndes hem, Tarvaspää i Esbo strax utanför Helsingfors, är numera ett museum och om tid finns rekommenderas ett besök, liksom i Hvitträsk, i Kyrkslätt väster om Helsingfors, en unik miljö skapad i början av 1900-talet av arkitekterna Herman Gesellius, Armas Lindgren och Eliel Saarinen arkitekten bakom bland annat Helsingfors berömda järnvägsstation som ateljé, arkitektbyrå och hem för dem och deras familjer.

Har man inte redan vid ankomsten koll på vad staden erbjuder i form av sevärdheter hjälper Turistbyrån, centralt belägen på Norra Esplanaden, till med detta. Här kan man även köpa det formidabla Helsingforskortet med vilket man inte bara har fri entré till en mängd olika museer och andra attraktioner utan också reser på allmänna transportmedel som spårvagn, buss och tunnelbana. Även om Helsingfors är en promenadvänlig stad kan det vara trevligt att ibland vila benen och upptäcka staden och dess olika delar från spårvagns- eller bussfönstret. En tur med spårvagn ut till Arabiafabriken med dess fina outlet gör exempelvis ingen besviken.

Jag nämnde ovan att det finns gott om spännande småbutiker att upptäcka men reser man till Helsingfors för att shoppa är det ett ställe som är svårt att förbigå - Stockmann, denna veritabla institution, vars imposanta byggnad, som fyller ett helt kvarter i hörnet Mannerheimvägen och Alexandersgatan, sedan 1930 varit ett måste för alla Helsingforsbesökare. Här hamnar man förr eller senare. I kvarteret intill Stockmann, med entré från Norra Esplanaden, ligger en annan institution, numera en del av Stockmann-koncernen, nämligen den anrika Akademiska bokhandeln, inrymd i en arkitektonisk pärla skapad av ingen mindre än den finländske stjärnarkitekten Alvar Aalto. Här är det trevligt att bara strosa omkring bland hyllorna på de olika planen, supa in atmosfären eller ta en kopp kaffe eller äta lunch på det trevliga Café Aalto. Med fördel botaniserar man även bland det rika utbudet böcker, förutom på finska och svenska även på en lång rad andra språk. Här finns bland annat ett lysande tillfälle att bekanta sig med finlandssvensk litteratur som kanske inte alltid lyckas hitta över till rikssvenska förlag. En finlandssvensk författare som hittat över är Kjell Westö och vill man, inför ett Helsingforsbesök, sätta sig in i stadens omvälvande 1900-talshistoria kan hans "Där vi en gång gått" å det varmaste rekommenderas.

Det är inte svårt att få dagarna att gå i Helsingfors, inte kvällarna heller för den delen, framför allt inte om man tycker om matupplevelser. På promenadavstånd från Kämp ligger, på Rikardsgatan, restaurang Chez Dominique som med sina två stjärnor i Guide Rouge är en av stadens absolut främsta. Här väntar en matupplevelse utöver det vanliga, en känsla som tar tag i dig genast du stiger in i den stilmässigt återhållsamma, tidlösa restaurangen. Det är tydligt att maten här skall spela huvudrollen och det gör den. Här tas du med på en svindlande matresa genom smaker och kombinationer som du knappt kunnat föreställa dig, allt ackompanjerat av väl avpassade viner. Servicen är ypperlig, kunnig, vänlig och uppmärksam men samtidigt diskret. Det är med litet av en euforisk overklighetskänsla man lämnar restaurangen och stiger ut på gatan igen efter denna uppvisning av professionalism, alltifrån kockarnas arbete vid grytorna, presentationen och serveringen.

En matupplevelse av ett annat, men inte sämre slag, får man på restaurang Yume, belägen vägg i vägg med Hotel Kämp på Glogatan. Restaurangen, med sin sparsmakade, eleganta inredning, fylld av mystik, serverar asiatisk mat av högsta kvalitet. Jag intog deras menypaket och fick då flera smakprov på vad köket erbjuder, allt fräscht och vackert. Att själv laga till kött och lax på en så kallad hot stone blev ett trevligt minne. Ibland är man lockad att säga att en restaurang i sig är värd en resa: Chez Dominique och Yume är två sådana exempel.

Av Mikael Björnfot 24 apr 2013 06:00