Vikten av ett jobb

Det finns så mycket man vill här i livet, och oftast får man kanske inte det man vill ha - men vissa saker tycker man ändå att vi kunde få. Att vakna varje vardagsmorgon och få gå till ett jobb där man umgås på raster, pratar vid maskinerna eller råkas i korridorerna, är något så värdefullt för oss som människor att det borde gå att få på recept av läkaren.

Veckorutin är något man faktiskt mår riktigt bra av och helgen blir så värdefull. Det är inte av allra största vikt att man kan syssla med det man tycker är mest intressant; ett jobb är ofta inkomst som leder till bra levnad och rolig fritid.

Jag är väl en av dem som kräver lite för mycket när jag vägrar signera saker som 100-procentiga om de inte är det, men sådan är jag och då får man leta efter annat arbete. Det finns gott om folk som gör nästan vad som helst för att behålla ett jobb med bra lön, och då kan de människorna behålla de jobben.

Samtidigt blir man lite orolig när man ger sig ut på okänd mark när man fyllt femtio och faktiskt är lite långsammare klockan halv fyra när man börjat sju på morgonen.

Men genom åren har jag verkligen upplevt hur bra man mår när allt snurrar på. Man kommer hem och slappnar av, tar ett skönt bad, pratar med resten av familjen om deras dag och så berättar man om sin egen dag och om de olika figurerna på jobbet och vilka tokigheter som berättats. Allt passar liksom ihop, och därför är det av största vikt att politikerna måste inse att jobb och hälsa hör samman.

Även ungdomarnas utveckling till vuxenlivet gynnas otroligt mycket av att de får komma ut och vara en del av det hela, att få tillträde till vuxenvärlden och få bli en del av den, att få känna sig behövda. För vet ni, från att vara små söta barn som ofta nämns vid en försäljning av en bostadsrätt i ett "barnvänligt område" blir tyvärr dessa så småningom ungdomar som bara är i vägen och inte borde stå där och hänga. De har ingen plats förrän de så småningom kommer in i vuxenvärlden och får ta del av den.

Vi vuxna är väldigt dåliga på just det här med ungdomar, och om inte det finns chans till jobb så känner de sig bara i vägen överallt. Många är de ungdomar jag hör säga att snart tar jag studenten och vad tusan ska jag göra då? Förr var det raka vägen vidare i sin planering, men om man inte ska till högskolan direkt då finns det min själ inte mycket att välja på.

Jag tror att vi måste tänka om och riktigt slå våra skallar ihop om hur man ska hantera detta problem, för när man ser små barn leka kan en vuxen utropa "FRAMTID!", men ser de en tonåring så undrar de mest vad han har i kikaren.

Jag önskar att jag kunde komma på en lösning som skulle göra att alla ungdomar verkligen kunde känna sig behövda, för så är det. De är verkligen vår framtid och vi borde värna om deras bästa med all vår kraft.

Vet ni att lika mycket har vi glömt ungdomarnas värde, som vi har glömt de gamlas värde i form av livserfarenhet. Där finns en ofantlig skatt att ta vara på - tänk om man kunde samföra de två grupperna, ungdomar och gamla, om de kunde få ett utbyte som vi vuxna så ofta inte erbjuder av alla tänkbara skäl från "inte tid" till "ska bara först". Vi borde nog tänka efter vad det är vi prioriterar före våra ungdomar.

Själv kan jag bara säga att jag äntligen hittat ett företag som ger 100 procent vad de lovar, allt är av högsta kvalitet och jag använder de produkter jag tillverkar med stolthet. Jag har hittat en arbetsplats där man har så mycket att göra under sin arbetstid att ingen ens hinner snacka skit om någon annan, och arbetsmoralen är så hög att jag är säker på att vi kommer att klara att stå starkt mot import som vill åt marknaden, chefer som tänker och lyssnar och en massa intressanta arbetskamrater från alla världens hörn.

Jag mår bättre än på länge och det gagnar hela familjen.

Att sedan medicinskåpet växer med åren, det sa alltid min morfar och han visste vad han talade om.

Min far var nästan lika klok - men inte riktigt, för när han berättade för mig att man ska titta på mamman till den tjej man väljer, ja då hade jag varit gift i 10 år och det var så dags då, det. Men han hade en säregen humor som jag bara njuter av att ha fått erfara, vilken fantastisk man.

Ha nu en underbar helg alla Sourzare och tänk på att stötta alla ungdomar ni kan. De behöver det för att klara av den galna värld vi vuxna bildar!

Av Angus Liddell 22 mar 2013 06:00