sourze.se

Världsfrälsandet: Algeriet och Mali nästa

Jag kan inte låta bli att fundera över hur det kommer sig att vi ständigt tycks vilja stoppa det vi samtidigt haft del i att sätta igång.

Vi kan inte kan tillåta att stenåldersislamister som hugger händer av tjuvar, piskar rökare och stenar äktenskapsförbryterskor, skapar sig ett fäste i regionen. Ungefär så lät det i tysk radio med anledning av den tillspetsade situationen i Mali och gisslandramat med dess blodiga upplösning vid gasanläggningen i Algeriet. Många oskyldiga har fått sätta livet till, för att dessa fanatiker inte skyr några medel. Så jag håller med.

Den sortens religionsutövning borde få tillhöra mänsklighetens historia, snarare än dess presens. Religionsfanatiker har aldrig fört mänskligheten framåt i någon positiv bemärkelse. Människor som säger sig sitta inne med absolut information om Guds avsikter bör hållas kort och terrorgupper som Hamas, Al-Qaeda och andra liknande får gärna hindras från att breda ut sig.

Men jag kan inte låta bli att fundera över hur det kommer sig att vi ständigt tycks vilja stoppa det vi samtidigt haft del i att sätta igång? Malis förra regering störtades förra året, 2012. Orsaken sades vara militärens missnöje med undermålig utrustning, otillräcklig för att kunna bekämpa de välutrustade Tuaregrebellerna som kom från de norra delarna. Ansvariga för den statskuppen var officerare utbildade bland annat av USA. De var del i ett mer än tioårigt samarbete för att söka skapa "stabilitet i regionen". Uppenbarligen har det inte varit särskilt lyckat? Och vidare har vi ansvar eftersom vi inte brytt oss något särskilt om var Libyiska vapnen, efter diktatorn Kadaffis fall, hamnat. Tuaregerna har till stor del med hjälp av dessa vapen från Libyen nu gått på offensiven och pressar Mali hårt. Det är därför Malis regering begärt hjälp av Frankrike. Och därför är fransk militär på plats. Tyskland har skickat assistans i form av materiel och USA har deklarerat sig villiga att hjälpa till dock ej med direkta militära insatser.

Mali tycks bli nästa geografiska plats för kampen mot terrorister.

Fanatiker som talibaner i Afghanistan, eller nu tuareger i Mali med omnejd, skapar oerhörda problem. Världen vore en bättre plats utan den sortens absoluta sanningar. Deras villighet att offra sig själva och alla andra i sin guds namn, är skrämmande och för mig är den vansinnig. Samtidigt tycks vi hela tiden ha del i dessa uppkomna konflikter, snarare än vara drivande i att få till stånd en fredlig lösning.

"Kindly let me help you or you will drown said the monkey, putting the fish safely up a tree." - Alan Watts.

När ska vi tala om vad vi egentligen avser, när vi med ord som "fred, frihet och demokrati" går in i andra länder med militärinsatser och eller privata intressen? Ska vi verkligen sälja vapen till sådana regioner? Ska det alls produceras vapen i fredens namn? Ska vi utbilda militär på plats och vad har det gett för positiva resultat så här långt? Vad är det vi i praktiken förmedlar till andra i fred, demokrati och frihets namn?

Så här långt har vi allt som oftast varit med och skapat konflikterna. Det är viktigt att vi börjar ta ansvar för vår del i dem om vi verkligen menar allvar med ord som "fred, frihet och demokrati".


Om författaren

Författare:
Henry Bronett

Om artikeln

Publicerad: 23 jan 2013 06:00

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: