Guldbaggen hjälper inte svensk film framåt

Jag har under många år påtalat att Svensk Filmindustri är på glid, och fortsätter år efter år utan spänning och överraskningar. För många svenska skådespelare ger varandra beröm och målar upp varandra som genier, men de säger bara sådant som gynnar dem själva och kniper annars igen. Regissörer och manusförfattare säger inte heller någonting, de nickar och tar emot då produktionsbolagen styr dem med femtiokronorssedlar och dåliga avtal.

Ingen vågar ställa produktionsbolagen mot väggen, ingen vågar kritisera, ingen vågar ställa några obekväma frågor och pränta in allvaret med den grop som Svensk Filmindustri gräver åt sig själv. Medan de som skulle kunna ha makten tiger tar inte svensk film något steg framåt i utvecklingen, och produktionsbolagen tar pengarna själva.

Sverige hänger inte med i filmkultur och filmteknik. Vi har manskapet och vi har talangerna till att lyfta svensk film, men det sitter för mycket folk på produktionsbolagen som är för rädda om sin egna feta lön för att producera svensk film som står för modernitet, teknik och fantasi - och sist men inte minst, reklam för Sverige i resten av världen.

Det är inte konstigt att varje kategori bara har tre nomineringar. Fler filmer görs inte. Det är inte heller konstigt att en hel galas nomineringar fördelas på fyra eller fem filmer. Fler filmer görs inte. Svensk film är filmfattig och fantasilös. De enda filmerna som har en högre budget och som faktiskt var nominerade var "Hamilton - I nationens intresse" och "Snabba Cash 2". Men anmärkningsvärt nog så delade inte juryn ut några priser till dessa filmer. Jo ett till SC2 - bästa smink.

Att folket röstar fram "Sune i Grekland" till biopublikens pris är en stor gåta. Jag litar inte på resultatet, då Svensk Filmindustri har allt för stor vinning på att själva styra vem som vinner. Sune, en avdammad och medelmåttig film, som ska mäta sig med en actionfilm? Vad är det för jämförelse?

Jag var inte någon stor älskare av "Hamilton - i nationens intresse". Så himla bra var den inte, tycker jag. Men den var inte heller så himla dålig heller. Hamilton är i en annan budgetklass, och den har så mycket annat omkring sig som gör att den står sig mycket bättre än det vanliga svenska dravlet som produceras. "Snabba Cash 2" har jag inte sett, inte någon av filmerna, men det är samma med tvåan som med Hamilton. De är i en annan klass ändå. För att kunna föra svensk film framåt så borde dessa filmer ha fått fler priser. De är ändå bra bättre än allt annat tårmilt skräp som tas fram.

Men det är klart, produktionsbolagen vill inte ha dem där framme, för det skulle höja ribban för kvalitet och budget i filmer. Därför håller de sig till lågproduktion, för då vet de att deras egen lön är säkrad ännu ett år. Är det inte dags att byta ut lite folk som sitter på stolarna i Svensk Filmindustri?

Sverige har fastnat i Ingvar Bergman-träsket. Det gråtmilda, tragiska, och tårarna. Sverige ligger nästan fyrtio år efter sin tid. Utan framtidsvisioner och fantasi, och dessutom utan viljan att förändra.

Något som bromsar produktionen av ny film är faktiskt just Guldbaggegalan. Det är för få kategorier och för få nomineringar. Varje genre av film bör ha sin egen kategori. "Årets action/thriller", "Årets dokumentär", "Årets drama" och exempelvis "Årets komedi". Det finns även andra kategorier man kan ta med, som "Årets skräck/rysare". Detta för att gynna en mångsidig filmproduktion och för att förnya talanger.

Guldbaggen står och går i samma fotspår. Inget händer. Det är som om skalbaggen har gått i ide tillsammans med alla dessa björnar som sitter inne på sina kontor och leker Joakim von Anka.

Av Annika Brandt 23 jan 2013 06:00