Demokratin är kärnan i oss

Det forskas intensivt om demokrati vid universitet över hela världen. Den som här i Sverige intresserat sig mycket för demokratibegreppet är Leif Lewin i Uppsala. Man har kommit fram till att demokratin är kärnan i oss. Det handlar egentligen om den nakna människan. När sju miljarder människor sitter i bastun, ja, då är vi alla demokrater utan förklädnad och vi har då alla samma värde. Men så fort vi lämnar den varma gemenskapen i bastun och kommer ut i kylan så är vi som förbytta.

Fast vi i Sverige har förvisso kommit långt i demokratisk utveckling. Men de som levt före oss har verkligen fått kämpa hårt mot enväldiga kungar och mäktiga militärer. Men framför allt har det varit Kyrkan som kämpat emot en demokratisk utveckling. Men nu är det motståndet äntligen brutet, även om regeringen ibland talar om att kristna värderingar ska vara vägledande. Kvar för svenska folket att erövra är den ekonomiska makten. Inom ekonomin är det bankerna och de multinationella företagen som styr. Och de är starkare än alla regeringar tillsammans.

Vi är alltså väldigt demokratiska i Sverige. Men Sverigedemokaterna har fått mycket om bakfoten. En sverigedemokat är man om är demokrat och bor i Sverige. Var man är född spelar ingen roll, bara man har demokratiska värderingar. Har man däremot till exempel religiösa värderingar som är överordnande de demokratiska , ja då är man ingen riktig demokrat. Då spelar religionen den avgörande rollen i ens liv. Leif Lewin skriver om det: "Och demokratins motståndare? De är, som vanligt, de konkurrerande makteliter som vill utnyttja situationen för sina syften. Också dem känner vi igen, vare sig de är förklädda till kungar av Guds nåde, kommunister eller mullor" Demokratin är kärnan i oss. DN 18 mars 2011.

Nu var det många godtrogna ljushuvuden här i Sverige som trodde att något stort var på gång i Nordafrika förra våren. Men den demokratiska våren var bara en hägring i öknen. Gamla diktaturer byttes bara ut mot religiösa diktaturer som blivit etter värre. Genuina demokrater i de länderna har inte mycket att sätta emot. Nu har allt ställts på sin spets i Syrien. Men där kämpar man inte för demokratin utan för sina religiösa värderingar. Och allt har blivit så mycket värre när nu odemokratiska regimer förser de stridande med allt mer avancerade vapen. Läget i regionen är katastrofalt och helt utan hopp för framtiden.

Möjligheterna för en ökad demokratisk utveckling är för stora delar av världen oroväckande små. Och inte blir det bättre när befolkningsmängden blir allt större. Kommande generationer kommer att få det jobbigt. Vi som lever nu kan bara hoppas på små framsteg och då bara i vissa delar världen. Dock finner jag en viss tröst och ett visst hopp när jag läser i Leif Lewins Upptäckten av framtiden: "Man vill föreställa sig att det spelar nån roll hur man handlar; åtminstone i något litet avseende måste världen bli bättre än den skulle ha varit utan min insats."

Av Lennart Karlsson 12 dec 2012 06:00