Medmänsklighet sökes

Ibland har vi människor i Sverige en tendens att blanda ihop "rätten till" och "ren tur" när vi pratar om anledningar till att vi är bosatta i Sverige. Vad vi alla behöver komma ihåg är att det egentligen inte finns några demokratiskt vilande resonemang som ger den ena personen framför den andra, rätt att bo i Sverige. Vi antar felaktigt att vår rätt till boende i Sverige givits till oss på naturlig väg då vi är födda i landet. I en demokrati, något som våra svenska politiker ständigt påminner sina medborgare om, kan aldrig en individs bakgrund eller släktband ligga till grund för privilegier eller för orättvis behandling i samhällslivet. Det var bland annat därför Sveriges egen kung i början på 1900-talet fråntogs sina möjligheter att influera svensk politik; vi kunde ju inte tillåta att kungens släktband gav honom rätt att styra Sverige under den svenska demokratins framväxt. Däremot tillåter vi i modern tid konstant bakgrund och släktband avgöra livsödet för tusentals asylsökande människor som tvingats fly från andra geografiska hemvister.

Vår trygga levnad i Sverige är sårbar och bör inte tas för givet. I själva verket behöver vi kämpa för att bibehålla trygghet och frihet. Vi behöver ständigt strida för att skapa ett land där alla som vill kan åtnjuta frihet och trygghet. Många med mig vägrar att beteckna människor som kriminella eller illegala på basis av att de strävar efter ett liv i frihet, i trygghet och i demokrati. Lika sant som det är tragiskt, betecknas alltså vissa människor som kriminella eller illegala för att de tvingas fly från länder som inte respekterar mänskliga rättigheter och människans grundläggande behov av trygghet.

Världens nationsgränser är socialt konstruerade, likaså de mänskliga rättigheterna. Våra politiker anser att den svenska staten skall efterleva både nationsgränsens lagar och de mänskliga rättigheterna. Tyvärr är dessa två fenomen varandra ofta motstridiga. Nationsgränserna med sina inneboende tankar om en heterogen befolkning krockar ofta med de mänskliga rättigheternas krav på ett erkännande om universellt mänskligt värde. I teorin är de mänskliga rättigheterna högt prioriterade i Sverige men i praktiken är nationens gränser och intressen uppenbarligen viktigare.

Människors känslor av otrygghet och ofrihet är, till skillnad från nationsgränser och de mänskliga rättigheterna, ej socialt konstruerade. Känslor av ofrihet och otrygghet uppstår av anledningar som vi likväl kan påverka, förändra och förebygga. Detta kan göras genom att prioritera de mänskliga rättigheterna framför nationsgränsernas inneboende begränsningar. Vi kan tillsammans se till att förutsättningar för att de mänskliga behoven av trygghet och frihet uppstår och efterlevs samt att människors känslor av ofrihet och otrygghet, utplånas.

Det är först när gemene kvinna och man börjar ifrågasätta den egna rätten att leva i landet Sverige, som gemene kvinna och man också inser att de behöver stå upp för medmänniskor som dagligen drabbas av att bli nekade att spendera sina liv i Sverige.

Den 18:e december kommer elever och personal på Västerås Citygymnasium anordna en demonstration för att visa solidaritet gentemot våra medmänniskor samt för att visa avsky mot Migrationsverkets beslut. Dagen sammanfaller också med FN:s internationellt instiftade högtidsdag; Internationella migrationsdagen, som världen över firas genom att belysa flyktingfrågor. Demonstrationen kommer att hållas utanför Migrationsverket i Västerås och kommer att pågå mellan 14.00-18.00. Alla är välkomna!

Av Josefine Arlesten 07 dec 2012 13:10