sourze.se

Tystnad till salu

Kan vi inte längre förmå oss stänga av mobiltelefonen och logga ut från Twitter och Facebook? Måste vi betala någon för att tvinga oss?

För en tid sedan såg jag en annons för en "tvådagars-retreat". Under rubrikerna "Lämna vardagen men inte verkligheten. Tystnad, enhet, enkelhet, och ro är några ord som beskriver retreatens miljö och gemenskap", lockas man att komma bort från vardagens alla måsten, och bara vara. Tillsammans, och i tystnad, med start en fredag klockan sju på kvällen och avslutning på lördagseftermiddagen klockan fem.

Precis som många andra tycker jag absolut om att resta bort några dagar; få komma ifrån det vardagliga och se något nytt. Bara vara, utan tider att passa och behöva tänka på sådant som disk, städning, tvätt... att få ett miljöombyte. Oftast blir det minisemestrar, som jag kallar dem, under sommartid. Jag fick inte någon "måste åka"-känsla inför retreaten, men lite nyfiken blev jag på vad det innebar. Trots ett flertal resor har jag aldrig varit på någon organiserad som gått under namnet "retreat", utan jag brukar dra iväg åt lite olika håll - vad jag känner för och när jag känner för det, utan att någon finns bakom som styr upp.

Jag gjorde förutsättningslöst lite efterforskningar kring dessa retreat-dagar. Programmet startar då klockan sju på fredagskvällen med information, och inom parentes står det sedan: "När alla är informerade börjar tystnaden". Så följer resten av fredagen utan några fasta tidpunkter. Lördagen börjar redan klockan åtta på morgonen med frukost, klockan ett är det lunch, och strax innan klockan fem på eftermiddagen före "avresa", står det "tystnaden bryts".

Här någonstans insåg jag vad det går ut på. Det handlar om tystnad till salu. Är det inte en rätt skrämmande tanke ändå? Tystnaden har fått ett pris. Innebär detta att vi i vårt konsumtionssamhälle är så ivriga att köpa, köpa, köpa, att vi nu till och med är beredda att betala för att få tystnad omkring oss? Är vi så totalt utstressade och hungrande efter lugn och ro i vår vardag, att vi måste betala och åka iväg för att finna det vi saknar och söker efter i vardagen med skola, jobb, hämta och lämna på dagis, handla, städa, diska, tvätta, aktiviteter hit och aktiviteter dit...

Har vi själva gjort oss så fulltecknade att vi inte har tid att finna den där stillheten i vardagen, gratis? Kan vi inte längre stänga av mobiltelefonen lämna den hemma!, gå till tvättstugan utan att ta med den bärbara datorn "Är det några minuter kvar av tvätttiden kan jag ju använda den till att jobba"? Kan vi inte bara stänga av och ner, frivilligt, utan att behöva betala för att "tvinga" någon annan att göra det åt oss?

Är tystnaden värd 580 kronor?


Om författaren

Författare:
Maria Sågå

Om artikeln

Publicerad: 18 okt 2012 06:00

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: