Ersätt BNP med bättre välfärdsmått!

I förra veckan samlades världens ledare för FN-toppmötet RIO20 om grön ekonomi. Med dagens föråldrade ekonomi har vi människor kommit på total kollisionskurs med vår egen planet - samma planet som vi ju är helt beroende av för vår överlevnad och livskvalitet. Klimatutsläppen globalt har ökat med hela 45 procent sedan 1990 och nyligen kom rapporter om att ekosystemen är nära en total kollaps. Det skulle riskera oåterkalleliga konsekvenser för vår tillgång till mat, rent vatten och förutsättningar för fred, social trygghet och en fungerande ekonomi. Ekonomin måste moderniseras i grunden. Små korrigeringar av det system som skapat de globala kriserna kommer inte att lösa dem.

Förutom att dagens ekonomi är som skapad för en helt annan planet, med oändliga resurser, tycks den heller inte vara skapad för hur vi är som människor. För faktum är att trots att ekonomin gått upp och naturen havererar till följd av det, så är vi i västvärlden generellt inte mer välmående idag än vi var på 70-talet. En anledning är att den tycks skapa nya problem. Den psykiska ohälsan med stressen, utbrändheten, ätstörningarna och självskadebeteendet håller på att bli en folksjukdom. 5-10 procent av alla kvinnor har numera ätstörningar under sitt liv och i gymnasiet visar hälften av alla tjejer upp tecken på utmattning - hälften!

Grön ekonomi handlar om att utforma ekonomin så att den inte har som främsta mål att göra oss rika på pengar, utan rika på riktigt. Ett viktigt första steg i en sådan riktning är att sätta upp bättre mål för ekonomin i form av nya välfärdsmått. Anledningen till att det är så viktigt vad vi mäter är att det vi följer upp tenderar att vara det vi är bäst på att utveckla. Idag har bruttonationalprodukt en näst intill allsmäktig roll som välfärdsmått, men så har det inte alltid varit. BNP föddes i samband med en amerikansk statlig offentlig utredning i början av 1900-talet. I utredningens inledning gick att läsa att "BNP är endast ett mått på ekonomisk aktivitet och får aldrig förväxlas med ett lands välstånd eller välfärd". Hoppade politikerna direkt till sammanfattningen?

Det finns flera anledningar till att det är en mycket dålig idé att fortsätta låta BNP spela den roll det gör i vår ekonomi. För det första säger BNP mycket lite om människors välmående. Det finns ett samband mellan ekonomi och välmående lite drygt till dess att våra grundläggande behov är täckta. Därefter är det helt andra saker som spelar roll - som relationer, känsla av sammanhang och ens närmiljö.

BNP säger heller ingenting om fördelningen i ett land, ingenting om påverkan på andra länder och ingenting om balansräkningen - hur de resurser vi har, och behöver för framtiden, påverkas. Det är som att se sig som rik när man tar ut sina pengar från banken och använder dem, men inte räknar dem som en tillgång när man har dem kvar på banken.

Globalt händer det massor kopplat till nya välfärdsmått. FN, OECD, EU-kommissionen, Världsbanken och IMF har alla tagit fram nya och bättre mått på välfärd, Sarkozy lanserade den så kallade Stiglitz-kommissionen redan 2009 och Cameron vill att Storbritannien skall följa Bhutans exempel och inom tio år börja mäta "välmående". Jag har hittills hittat drygt femtio välfärdsmått, så alternativ finns.

I Sverige har utvecklingen stått still fram tills nyligen, men nu har vi gröna gått ut med att vi redan till hösten skall lansera vad vi vill se istället. Det är ett mycket utmanande arbete och vi hoppas att det skall inspirera fler partier att göra samma sak. På så sätt skulle vi kunna få till stånd en bred debatt om hur ekonomin bäst skall moderniseras så att den kan hållas inom planetens gränser och göra oss rika på riktigt. Det är den första fråga jag tycker att regeringen skall sätta upp på dagordningen när de kommer hem från RIO20.

Av Rebecka Carlsson 25 jun 2012 15:21