Baiyoke döden og himlen

82 kan få tankar jord och himmel att gunga..

Min kära i himlen landar snart.
En himmel väntar en farfar en far på jorden.

Vita, många vita, gula, grå en och annan blå de karesteristiska rosa med passagerare pilar alla fram i den takt de kan, i ett ständigt föränderligt mönster, rörligt.
Nedanför där nyss var neon och tusen och åter tusen billycktsljus kör nu små fordon likt fjärrstyrda leksaksbilar.

Misosoppa, makrill, sushi, vofflor, ris, nudlar, daddlar, gele, guava och papaya, Japaner, affärsmän, lackskor, sandaler och flipflop, dreadlocks, en bar mage, rakat huvud, ilska, stress och bugningar, kockar, servitörer och hissbetjäning.

Nedanför en balkong i det fria med bara en glasplatta fäst på muren stolar står intill, kamerans batteri är slut. Bordet intill har bytt gäster vackert ungt indiskt par delar rostat bröd med smör..
Jag ser långt, långt bort till ytterligheten tappar andan av hur mina tankar känns
…skulle skytrain till flygplatsen stanna, hur många minuter om mitt fotfäste rakt ovanför försvann och jag föll, föll, svävade…
När växer himlens vingar ut! Finns osynliga skyddsnät i sårbara livet, änglahjälp på jorden?
Är tålamod att andas djupt och ha tillit, hitta tillit så hittar du trygghet…
Vägval slåss om uppmerksamhet tränger på kräver beslut, kristaliseras silas ut av lagomhetens lugna tid, sömn, en måltid känna efter, dela i närhet.

Vi har tid, den fyller sig så bra vi gör va vi kan val efter val.

10 i 10 en servitör blank i knapparna raska steg madam mister, hallå, ta va ni vill ha, nu, slutet nära. Äpplebitar, guava lychejos tunna bitar av melon, vindruvor, last coffe, …last, tänk om, ensam i lyx, ensam i smärta, i kamp, i längtan, i uppgivenhet, besvikelse, i samvetskval ånger, i gemenskap, hetta kyla lycka sorg, livet nära, avstängd, öppen, tillit och tro rädsla misstro, val erfarenheter beslutningar konsekvenser förlåt och tacksamhet.

Sky röd neon mot svart himmel och röda lampor blinkade i natten för ditt plan, såg du mitt hus där jag sov i natt?

Flera år efter min kära mammas död sjöng jag sången i Globen "kan du se mig ifrån himlen när du talar till mig i natten…" jag tänker, känner hennes närvaro var gång …nu kom den och jag kände även dig min kära kärlek i himlen innan du landar. Vår sårbarhet i natten två händer på var sin telefon 2 siffror bortvillade.
Bagage knörs in i en hatthylla, flygvärdinnor, 3 smala män på en rad i en smockfull flygplanskropp av stål, en måltid ett litet blått piller luft luft under vingar 1000, 1000, 1000 mil bort bort.
Mitt i min dag vaknar du ur natten, undrande, mycket närmre, men är chansen större, eller mindre, är du faderslös, får ni ses en gång till? Är det dig han väntar, för dig han i sin smärta håller ut...
Va stängdes av i går mer än penicillin, har vätska kunnat passera, nog för att rensa njurar?
Jag ber i himlen, sänder ljus kraft och värme, nog att ta bort skräcken skänka lugn och frid. Håll om varandra en sista gång tack och förlåt, ett helt liv har gått, om resten vet vi inget.
Låt mig för dig tro att vi alla ses igen och att jordens kamp och smärta slutar här.
Farväl du far och farfar morfar som även jag förmånen fått att träffa.
Mitt sms studsade just tillbaka, svävar du, sover du än?

Inga fåglar, har dom flytt Bangkok, luften är grå, jag sitter på stolen där du skulle suttit, troligen även åt jag lite av det du skulle ätit.
Ögonen mättades aktiviteten stillnat, lunch nästa, jag går runt pelaren super in utsikten ännu en gång vill åka hiss med glasväggar ner, medan det killar i magen av skräck och förtjusning, passera spa, pool och golfbanan på väg de 82 våningar ner, wow.

Tacksamt tar jag dagen an i världsmetropolen Bangkok med dig i tankarna för varje steg jag tar.

Lycka till med allt det svåra, må mod och styrka vara med dig och samhörigheten finna er alla i kärlek.

Av Bente Wikman 27 feb 2012 17:24