Alla har rätt till liv - del 2

Del 1

Sedan avslöjandet för några år sedan, om Röda Korset-ordföranden Bengt Westerbergs saftiga arvodeslön, har jag känt en orättfärdig tveksamhet till att stödja välgörenhetsorganisationen.

Faktum är nämligen, att dessa organisationer kanske inte vore lika framgångsrika utan kända och etablerade personliga varumärken i ledningen? Det är sannolikt en myt; att det är fel att skylta, i offentlighetens ljus, med välgärningar om man är kändis. Det kan lika gärna sporra andra till att engagera sig ideellt och göra gott, med dessa som förebilder?

Röda Korset utövar nu utomparlamentariskt civilkurage, genom att ge papperslösa flyktingar den sjukvård som enligt FN:s internationella lagar är en mänsklig rättighet. En stor del av landets landsting begår i sin tur inomparlamentarisk civil olydnad, genom att inte bevilja dessa människor denna universella mänskliga rättighet.

Som tidigare nämnt har jag, sedan början av 2012, avgett ett nyårslöfte; att stödja välgörenhetsorganisationer jag får förtroende för. Vilka är då dessa? Svar: De som arbetar öppet, kosmopolitiskt, demokratiskt och i första hand fokuserar på negativa och universella rättigheter: DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA. FN och dess underorganisationer gör det, och åtminstone i detta sammanhang Röda Korset. Mitt ultimatum är också att organisationen ska ha "90"-konton och underställa sig Frivilliga Insamlingsrådets granskning; att 75 procent av donationerna ska gå till avsedda ändamål. Tvingas sedan de större organisationerna betala arvoden för viss nödvändig expertkunskap, är självfallet det av godo.

Jag hoppas därför innerligt att en majoritet i riksdagen inom kort lyckas få igenom en lag om rätt till vård för papperslösa flyktingar. Det pinsamma förefaller vara att ett av de två partierna som motsätter sig lagen är Moderaterna. Det andra partiet Sverigedemokraternas ståndpunkt är mer förutsägbar.

Av Yohannis Petersson 20 feb 2012 12:34