sourze.se

Alliansen har plundrat svenska folket

Var är pengarna från de sålda statliga bolagen, och varför sjunker inte statsskulden?

Utförsäljningen av statliga bolag har varit på tapeten igen. De rödgröna stoppade tillsammans med Sverigedemokraterna nyligen borgarna från att utföra fler försäljningar av statliga bolag, vilket man ändå lyckades lirka sig undan ganska effektivt genom att istället sälja stora mängder aktier i statliga bolag. Visserligen fick man inte ihop de 100 miljarder man hoppats på, men ekonomiska skribenter talar om att det handlar om ett värde på cirka 65 miljarder kronor, vilket är en ansenlig summa ändå.

Regeringen beklagar sig nu över att de stoppade utförsäljningarna kommer att drabba den svenska befolkningen negativt. Det är ett smått absurt påstående, eftersom Anders Borg hela tiden har talat om att utförsäljningarna skulle användas till att betala av på statsskulden. Att låta statsskulden skena är såklart negativt på sikt, men en utebliven amortering är inget som kommer att drabba skattebetalarna på kort sikt.

Det mest absurda av allt, precis som jag skrivit i en tidigare artikel "Anders Borg kan inte räkna", är att intäkterna av utförsäljningarna inte har använts till att betala av på statsskulden. Om vi tittar på vad statsskulden låg på efter det första hela året efter en borgerlig regering, det vill säga år 2007, så låg skulden på 1 167 998 miljoner kronor. I slutet av 2010 så ligger statsskulden på 1 151 468 miljoner kronor. Det är en minskning på cirka 16,5 miljarder. Det är alltså inte i närheten av de 100 miljarder man har fått in på utförsäljningarna och säger sig använt till att betala av på statsskulden.

Det mest korrekta vore dessutom att jämföra siffrorna på statsskulden från slutet av 2008. 2007 användes nämligen den ärvda budgeten och till stor del även samma ekonomiska politik som Göran Persson-regeringen hade året innan. Räknar man med de siffrorna låg statsskulden på 1 118 877 miljoner kronor, jämfört med i slutet av 2010 då den var 1 151 468 miljoner kronor. Det är en ökning på cirka 32,5 miljarder kronor. Rimligtvis borde statsskulden ha minskat med minst ca 50 miljarder kronor under de två åren.

Nu finns det i och för sig en lite förlåtande faktor, nämligen finanskrisen. Men Anders Borg hävdar ju gång på gång som i ett hjärntvättande mantra att Sverige är en tigerekonomi som klarat krisen bra. Men om vi ska jämföra oss med övriga länder på ett rättvist sätt så borde vi rimligtvis räkna bort de intäkter som regeringen fått in på statliga utförsäljningar, för så vitt jag vet har inget annat land i Europa sålt ut så många statliga bolag för så stora summor pengar på så kort tid som just under perioden vid finanskrisen. Så hur bra är vi egentligen? Hade regeringen ens kunnat genomföra sina skattesänkningar utan utförsäljningen av statliga bolag? Hur kommer det då att gå de kommande fyra åren, när de inte kan finansiera sina skattesänkningar på riktigt samma sätt som tidigare nu när de blivit delvis hindrade från att sälja ut statliga bolag?

Som siffrorna ser ut nu, så har alltså inte intäkterna från de statliga bolagen gått till att amortera av statsskulden, den har istället gått till skattesänkningar och till att täcka upp en svag ekonomisk politik som inte kan parera en finanskris utan extra tillskott från utförsäljningar av gemensamma tillgångar. För gemensamma tillgångar är verkligen vad det är, då vi och föregående generationer i decennier betalat in skatt för att bygga upp en säker och stabil samhällsstruktur. Nu reas de i princip ut för att vissa ska få några tjugolappar extra i plånboken, och andra några tusenlappar extra. När vi av erfarenhet dessutom vet att de statliga avregleringarna inte lett till vare sig bättre service eller lägre priser i de allra flesta fall, så blir det extra uppenbart att de statliga utförsäljningarna inte görs i ett nationalekonomiskt vinstsyfte, utan i ett privatekonomiskt. Även om vissa tjänar mer än andra på den utförsäljning som finansierar skattesänkningarna, så kommer de de centrala samhällsfunktionerna som sålts ut destabiliseras på en oförutsägbar marknad, vilket påverkar oss alla i slutändan.


Om författaren

Författare:
Tobias Jeppsson

Om artikeln

Publicerad: 24 feb 2011 10:57

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: