Elever har rätt att ställa krav på Björklund

Jan Björklund har under sina år som utbildningsminister arbetat för att öka kraven i den svenska skolan. Även om kraven mest ställts på elever med förbud mot mobiltelefoner och ordning och reda i klassrummen så håller SSU med om att det behövs höga krav i den svenska skolan. SSU ville se höga krav på utbildningssystemet. Det är inte okej att elever går igenom grundskolan och gymnasiet utan fullständiga kunskaper som förbereder dem för yrkesliv eller studier. För att lyfta svensk skola behöver vi både tydligare kunskapskrav och krav på behöriga lärare men även krav på att elever tar ansvar för sin utbildning.

När samhället ställer krav på ungdomar måste också ungdomarna kunna ställa krav på samhället. I skolan handlar det om att ge elever och elevkårer rättigheter och befogenheter att ställa krav på lärare, rektorer och huvudmän.

En utredning presenterade för en tid sen ett förslag som skulle vara en pusselbit för att stärka elevernas individuella och kollektiva möjlighet att ställa krav på sin skola. Utredningen "Riktiga betyg är bättre än höga betyg" presenterar ett förlag som skulle göra det möjligt för elever som fått felaktiga betyg att överklaga dem och få en ny granskning av en annan part.

Trots den uppenbara logiken i att medborgare ska kunna överklaga felaktiga myndighetsbeslut är Jan Björklund negativ till förslaget och menar att nackdelarna överväger fördelarna. Utbildningsministern ser inte vilka stora fördelar reformen skulle innebära för ungdomar i allmänhet och för utsatta elever i synnerhet.

Björklund menar att skolan, om förslaget genomförs, riskerar att överbyråkratiseras. Utredningen föreslår nämligen en dokumentationsplikt för lärarna så att en annan instans kan granska betygsunderlaget i efterhand. Vad utbildningsministern menar med överbyråkratiseringen är inte tydligt. Förslaget innebär att lärare får tydligare direktiv kring hur de ska dokumentera elevernas kunskaper och prestationer. Men rimligen dokumenterar ju lärarna redan idag hur eleverna klarar av de moment som ska betygssättas enligt kursplanerna. Att införa ett tydligare och mer enhetligt system är inte detsamma som att göra lärare till byråkrater.

Jan Björklund verkar inte ha förstått poängen med att Sveriges elever ska kunna överklaga sina betyg. Han menar att betygen i Sverige ändå sätts för högt och att det inte finns några skäl att ge elever rätt att ställa krav på att betygssättningen är korrekt. Att elever har möjlighet att överklaga myndigheters beslut innebär inte att de ska få mer än man han rätt till och det verkar Björklund ha missat. SSU tycker inte att alla elever som vill ska få högre betyg - utan att alla elever ska få så rättvisande betyg som möjligt.

Rättssäkerhet handlar om att medborgare, även elever, ska ha möjlighet att slå tillbaka när systemet behandlar dem fel och orättvist. Visst finns det strukturella problem med betygssättningen idag och det kommer det antagligen alltid att finnas, men det är en helt annan problematik än att enskilda elever blir missgynnade av en lärares godtyckliga bedömning. Kanske är utbildningsministern rädd att alla Sveriges elever kommer att stå i kö för att få högre betyg. Troligt är det dock inte, framför allt inte om man gör det till en riktig domstolsprövning. Det hade också varit att föredra framför att rektorn ska sköta överklagansförfarandet, eftersom överklagandet skulle bli mer opartiskt då.

Jan Björklund är nöjd med att ställa krav på Sveriges ungdomar men när ska Sveriges elever få rätt att ställa krav på Björklund?

Av Jytte Guteland 28 jan 2011 14:51