Förbjudet att läsa detta

Det typiskt svenska är inte hur du reagerade på rubriken. Det är sunt. Det är mängden av förbud som är det unikt svenska. Erkänn nu: Har du någonsin mått bättre än när du kört hundranitti på motorvägen och klarat dig undan lagsökning? Eller när taxeringsnämnden godkänt din mest fantasifulla deklaration. Minns biobesöket som tolvåring med brorsans leg, "Motorsågsmassakern", du sov dåligt i en vecka men det var det värt. Eller när du trimmade moppen för att fira femtonårsdagen – den toppade sjutti knyck. Vid fjorton nöjde du dig med otrimmat. Hjälm? Äsch. Hurra!

Visst har vi en stor mängd förbud, normer och regleringar i vårt samhälle. Se dom inte som sordiner i livet. Det är mycket stimulerande med små diskreta övertramp i regelverket. Ta för lång rast. Gå alltid mot röd gubbe. Njutningen i att cykla mot enkelriktat kan inte överskattas – cykeln har ju ingen nummerskylt. Än. Den rebelliske väljer inte bort cykelhjälmen förrän lagstiftningen om dess användning blivit tvingande. Man ska ju överleva ett haveri också.

I sällskapslivet bör man nyttja svordomar, slippriga fräckisar och rasistiska antydningar. Den som väljer att tafsa på arbetskamrater bör göra detta i högt tempo innan JÄMO eller någon liknande ombudsman sätter käppar i hjulet. Drick sprit, till huvudvärkens gräns. Inte så mycket på jobbet – du kan falla och slå dig och kanske skada inventarier eller någon kamrat. Den som saknar det förbjudna mellanölet brygger givetvis drycker med angenäm styrka och smak hemma i garderoben. Och de blomstrande krukväxterna med den sövande doften är inga vanliga pelargonior...

Det som inte faller Socialstyrelsen på läppen smakar ofta förträffligt. Och sex till åtta rejäla fisar om dagen gör underverk med arbetsplatsens atmosfär.

Alla har märkt att man inte hinner läsa alla förbudsskyltarna som sitter längs gatorna – till exempel stoppförbudsskyltarna – utan att stanna bilen! I stället friskar vi på ordentligt för att slippa skuldkänslorna. Parkeringsböterna kommer vi aldrig ifrån ens med bistånd av Silbersky. Men man kan ju elda upp dem och betala först när påminnelsen kommer.

En cigarett smakar bäst där det råder rökförbud. Att tala högt på biblioteket och hosta på konserten är ett billigt nöje.

Men botanisera själv i förbudssamhället. Du skall snart finna hur den mest behagliga harmonin sprider sig i kroppen. Om det är förbjudet att må bra – det kanske är tanken – är lyckan snart fullkomlig. Men tala inte om för någon hur du bär dig åt för att vara så harmonisk. Om vi blir för många är det ju ingen sport, liksom.

Någon jävla ordning måste det vara i ett förbudssamhälle.

Av Lennart Lundwall 16 dec 2010 09:17