Hjälpsändningar har betydelse

Nu i november flyttar min fru och jag till en marklägenhet för att slippa "the thirty nine steps" – hiss saknas där vi nu bor och trapporna är snart min fru övermäktiga. Igår kom den nye hyresgästen, som tar över vår nuvarande bostad. Det är en cirka 30-årig kurd med fru och två små barn från norra Irak, utexaminerad lärare.

På min fråga varför han valt Sverige som tillflyktsland berättade han med stor glädje och tacksamhet, att i december 1992 kom en långtradare från Stockholm med 60 000 par skor med istoppade strumpor till den kurdiska staden Tall Kûljik, och han var som tioåring med om att lasta av. Trailern hade jag dirigerat över från den turkiska staden Diyarbakir.

På eget initiativ och i samarbete med Radio Stockholm genomförde jag i december 1992 en insamling av skor och strumpor. Vi ställde en container på Sergels Torg med texten "Ökennatten är kall". Radio Stockholm gick ut i sändning varje timma hela december och uppmanande stockholmarna att skänka skor och strumpor. Det hela höll på att bli mig övermäktigt. Vi fick tömma containern dagligen och alltsammans lagrades i en tom ladugård på slotten Wenngarn. En trailer på 72 kubikmeter fylldes med hjälp av ett stort antal frivilliga, Läkarmissionen bekostade transporten och i direktsändning via mobiltelefon dagarna före ju 1992 rapporterades när skorna anlände till mottagarna.

Gårdagens möte med den nye hyresgästen värmde och gladde. Den empati han kände från Sverige på grund av min skoleverans ledde till hans val att bosätta sig här och ta arbete som högstadielärare.

Detta är andra gången jag får en direkt återkoppling till mina hjälpsändningar, där jag uppträtt som ensamvarg. En sommardag för cirka tio år sedan påträffade jag vid vår badplats Lejondal inom Upplands-Bro kommun en tioårig tysktalande pojke som stod på badbryggan och metade. Han var sommarbarn hos en familj i Sigtuna och kom från ett kloster i "Dödens triangel" i södra Polen, före detta Dresden. Han bar kläder som det klostret fått av mig.

Jag skrev till min vän, missionären Lars Hörnberg i Oradea, Rumänien och berättade om ovanstående. Hans svar blev:

Ja Du gode Mats,

Grattis till ny lägenhet.

Det är fantastiskt med dessa återkopplingar som Du beskriver. Oerhört märkligt att det sker! Du och Din kära fru har genom många år betytt mycket för många, och vi är flera av dem här i Rumänien.

Lars

Av Mats Hägglöf 31 okt 2010 17:16