Det fanns en gång ett program som vaskade fram de mest otroliga guldkorn bland nervösa, hoppfulla, vilsna, käcka och sjungande tonåringar och som genom ett under med utvecklande framträdanden, proffsig styling och nästan alltid konstruktiv kritik, men bara nästan, korade en ny idol.
Idag såg jag idol för sista gången, det här året i alla fall, och jag kommer att sakna Jihde, han är klockren. Jag har alltid följt min inre röst, och den säger mig att jag hade hoppats slippa före detta melodifestivalartister, erfarna musiker som släppt skivor, tjejer som vunnit Popstars och dylikt. Vad gör de här?
Idol har för mig varit möjligheten för unga helt okända och ovana att få "a dream to come true" och inte "an old dream to come true". Nej, detta har faktiskt utvecklats till något som inte tilltalar mig, jag kan inte låta bli att undra över en kille som spelat och sjungit i rockband för stora publiker, när han halvnervöst lyssnar på domarna som säger "Det enda som hindrar dig är din osäkerhet på dig själv" och han nickar nervöst. Hur jädrans påklistrat är detta? Jag har tittat på honom på nätet när han uppträder med ett rockband och det fanns ingen nervositet där inte.
Amanda Jensen sa alltid "Ja du, Jihde", men jag måste tyvärr säga tvärtom, Nej du, Jihde, till nästa år får du ändra reglerna lite, 25-års gräns och inga släppta skivor eller artistframträdanden i bagaget, de kan ställa upp i Talang istället, så kan Bert Karlsson tala om för de inom två minuter om de har någon som helst framtid i branschen - han kan det där - och då slipper de ta plats där det istället borde finnas verkliga nybörjare.
Vem kommer nästa år? Kicki Danielsson?
Av Angus Liddell 11 okt 2010 10:48 |
Författare:
Angus Liddell
Publicerad: 11 okt 2010 10:48
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå