sourze.se
Artikelbild

Dotter önskas

"Detta är ett ämne det sällan talas om, som om det vore lite tabubelagt. Är det fel att längta efter ett speciellt kön? Har du gjort det, öppet, har du pratat om det, hur har den påverkat dig i så fall och vad har du fått för reaktioner?"

Jag var gravid en gång för länge sedan. Jag spåddes få en flicka, det var på magens form och efter hur en klocka i ett hängsmycke snurrade när någon höll den över mig. Carolina döptes min baby till innan hon föddes. Men visst gömde det sig där inne en liten människa med snopp, det var snopet…

Det är roligt att vänta barn och jag väntade länge – fem år av föreställningar om hur det skulle bli. Drömmar – rosa, fluffiga och mjuka – en feminin lustfylld längtan efter att få en liten som är lik sig själv, någon att spegla sig i. En liten flicka att ha i famnen och pynta, peppa och se växa upp.

Nu kan man om man vill ta reda på vilket kön den ofödda bebisen har. Har du gjort det? Hur reagerade omgivningen i så fall? Att veta könet kan ju göra att man får en lite starkare uppfattning om vem som döljer sig där inne. Eller kanske är du kanske ofrivilligt barnlös… Det är så klart en annan sorg och problematik. Hur tänker du runt det?

Jag har skrivit en annan artikel om barn, Google baby, som utspelar sig till största delen i Indien, och jag har skrivit om barnen som ingen vill ha. Moral och ansvar, har alla rätt till barn eller är det ett privilegium? Och har alla barn rätt till ett hem och föräldrar?

Jag fick ingen flicka, jag fick en son, en riktig underbar gudagåva som välsignat och berikat mitt liv var dag på denna jord. Honom skulle jag inte för allt i världen byta ut men han är en han och tar inte helt bort längtan efter en dotter också. Jag har det i mig, har haft det sedan länge, även om jag nästan släppt det.

Nu har jag läst Katerina Janouchs bok "Dotter önskas". Det var lite härligt att få känna på den längtan igen, hon beskriver och sätter ord på den så klockrent! Hon om någon vet, som efter fyra söner fick en dotter. Helena, bokens huvudperson, önskar sig en dotter vid varje stjärnfall.

Detta är ett ämne det sällan talas om, som om det vore lite tabubelagt. Är det fel att längta efter ett speciellt kön? Har du gjort det, öppet, har du pratat om det, hur har den påverkat dig i så fall och vad har du fått för reaktioner? Skulle du vilja kunna bestämma, och vad tycker du om det som man kan få hjälp med i flera andra länder – familjeplanering?

"Dotter önskas" har mer än längtan efter en dotter. Det är en trevlig vardaglig och ganska tidstypisk berättelse om ett ungt par som träffas och skaffar barn, villa och hela familjepaketet. Vardagens strapatser och glädjeämnen skildras fint blandat med saknaden och sorgen efter en älskad mamma som dör. Där finns en fin familjefar och över huvud taget är det en fin bok, feel good-bok kan man nog kalla den för. Det märks att Katerina Janouch vill ge stort utrymme åt det goda.

Katerina Janouch är född 1964 i Prag, i det före detta Tjeckoslovakien. Hon flyttade till Sverige 1975 och är bosatt i Stockholm. Jag är en stor fan och gillar att läsa hennes böcker, som berör mig mycket och sätter i gång egna funderingar och tankar. Jag uppskattar böcker som låter mig komma nära mig själv, låter mig lära känna mig själv och bearbeta mina känslor…

Oavsett om du har läst boken eller ej, har det väckts tankar i dig så vore det intressant att få i gång en diskussion i ämnet.


Om författaren

Författare:
Bente Wikman

Om artikeln

Publicerad: 21 sep 2010 11:16

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: