Ibland är sanningen farlig

Det sägs att vi har yttrandefrihet i Sverige. Men gäller det även obekväma historiska fakta, eller det som segrarna i krigen inte skrivit om för att vi helst skall glömma? När jag diskuterat sådana händelser har jag alltid förvägrats att offentligt i skrift få redovisa mina källor. Därutöver blivit kallad för "Förintelseförnekare" och "antisemit", utan att få möjlighet att gå i svaromål. Sanningen är uppenbarligen ibland är så farlig, att den inte bara måste censureras, utan att även budbäraren måste skandaliseras. Varför är det så?

De händelser jag åsyftar ingår i den officiella bilden av "Förintelsen" där judarna oftast framställs som det enda/största offret i Andra världskriget. Trots offer bland andra grupper, bland politiska motståndare och omfattande massakrer på icke-judiska civila. Och då inte bara av Hitlertyskland, utan även av Stalinsovjet och de allierade. Så snart man pratar om Andra världskriget reduceras detta ofta till en bild som innebär att 6 miljoner judar gasades ihjäl. I dag används denna bild för att dölja och rättfärdiga bland annat de brottsliga krigen i Afghanistan och Irak, samt folkmordspolitiken mot palestinierna.

Den nye Hitler sägs nu finnas i Iran. Han påstås vilja "Förinta" den judiska staten med kärnvapen som Israel själv men inte han har. "Förintelsens" offer utropade en judisk stat i Palestina, som förutsatte en folkmordspolitik gentemot dem som bodde där, eftersom judarna annars blivit för få.

De tidigare offren blev bödlar, men "Förintelsen" gör bödlarna till fortsatta offer och de nya offren blir bödlar/terrorister. All kritik av detta bemöts med anklagelser om "antisemitism". "Förintelsen" har i dag blivit ett politiskt vapen, inte för att förhindra nya brott, utan för att rättfärdiga dem.

Varifrån kommer då siffran "6 miljoner judar" och begreppet "Förintelsen" Holocaust på engelska, som ingår i den officiella bilden? En bild för vars ifrågasättande flera personer i dag avtjänar fängelsestraff i Europa.

I en diskussion angav jag som källa en artikel i den judiska tidskriften The American Hebrew den 31 oktober 1919 sid 582 f., av Martin H. Glynn tidigare guvernör i delstaten New York, "The crucifixion of Jews Must Stop!".

Där skriver han om 6 miljoner judar som vid denna tidpunkt hotas av ett holocaust. Alltså flera decennier före andra världskriget och ännu längre innan detta skulle komma att ingå i den officiella bilden av "Förintelsen".

Snarlika artiklar fanns i New York Times vid otaliga tillfällen 1919-20, eftersom det ingick i en omfattande kampanj till stöd för judar i Europa. När jag upptäckte detta för några år sedan, rasade hela min bild av den historieskrivning som jag fått under min skoltid samman.

Dessa fakta motsäger självklart inte, eller ursäktar, att brott begåtts av Nazityskland mot judar och andra grupper under Andra världskriget. Däremot försvagas och ifrågasätts den långt senare konstruerade officiella bilden av "Förintelsen". Vad kan man lita på?

Det finns också en händelse som tidigare varit totalt okänd för mig själv, men som på sin tid var viktig. Jag måste erkänna att jag även denna gång blev chockad, när jag snubblande över den. Jag hade aldrig någonsin hört talas om det, vilket är desto mer anmärkningsvärt då jag växte upp under Andra världskriget och har en judisk släktbakgrund.

Historiska fakta är att den så kallade världsjudendomen förklarade krig mot Tyskland redan 1933, det år Hitler och Roosevelt kom till makten under den stora ekonomiska krisens år och den stora hungerssvälten pågick i Ukraina, det som senare kom att diskuteras som Stalins folkmord.

Om denna krigsförklaring finns det skrivet i till exempel The Barnes Review Jan./Feb. 2001, pp, 41-45. Det finns också omskrivet i bland annat Daily Express, den 24 mars 1933, med stora rubriker.

Denna ekonomiska bojkott blev orsaken till överenskommelsen som snart därefter träffades mellan den så kallade Världsjudendomen och Nazityskland - The transfer Agreement - om reglering av utvandring av judar från Tyskland till Palestina.

Det torde vara uppenbart att denna krigsförklaring, ledd av judiska bank- och affärsmän på Wall Street, med påföljande Transfer Agreement blev en avgörande faktor för att koloniseringen av Palestina skulle kunna leda till en judisk stat. Självklart är dessa historiska fakta obekväma för alla dem som stödjer Israel i kravet på att palestinierna måste erkänna dess rätt att existera. De fördrivna palestinierna hade ju dessutom överhuvudtaget inte någonting att göra med Andra världskriget.

På förekommen anledning vill jag å det kraftigaste dementera att jag skulle vara av den uppfattningen att det är "judarna" som ligger bakom allt ont här i världen. Jag har i olika sammanhang understrukit att de flesta judar utnyttjas av den sionistiska makteliten - som består av även andra än judar. Jag anser vidare att sionismen har kapat judendomen och i dag är judarnas största fiende, liksom andra folks. Men vi måste kunna diskutera judarnas roll i 1900-talets historia, eftersom de spelat en så stor roll både positivt och negativt, jämfört med andra folk och grupper.

Jag anser att Israel är idag det största hotet mot en fredlig värld. Dess ledare hotar helt öppet omvärldens huvudstäder med sina kärnvapen om den judiska staten riskerar att ersättas med en demokratisk stat med lika rättigheter för alla som bott och bor mellan Medelhavet och Jordanfloden. Det som de själva kallar för en "Förintelse" av Israel.

Israels politik och den sionistiska maktelitens nykoloniala krig rättfärdigas i dag med hjälp av "Förintelsen" som politisk vapen. Därför är fakta som ifrågasätter den officiella bilden av 6 miljoner judar i gaskamrar farliga och budbärarna av dessa fakta fängslas eller skandaliseras som "antisemiter" och "Förintelseförnekare".

Av Lasse Wilhelmson 16 sep 2010 17:38