Pauline skulle ha gått till globen

Förra veckan riktade jag hård kritik mot Christer Björkman för att ha mördat svensk schlagermusik, men för att vara objektiv och rättvis mot den självutnämnde Mister Melodifestivalen måste jag erkänna att den andra deltävlingen i Sandviken, trots Dolph Lundgrens frånvaro, var mycket bättre. Det var definitivt bättre låtar, men det finns ändå en hel del att säga.

Erik Saade såg ut som en Jimmy Jansson-kopia, men han var faktiskt riktigt bra. Jag menar inte att Jimmy Jansson är dålig, det handlar mer om att Erik Saade hade en riktigt bra låt! Han gjorde ett mycket proffsigt framträdande som gick hem hos Sveriges alla småtjejer som uppenbarligen kastade sig över sina mobiler och sms-röstade på honom, men observera, och lägg nu detta på minnet: Om Erik Saade skulle vinna i Globen och representera Sverige i Oslo, riskerar han samma öde som Martin Stenmarck, som 2005 vann i Globen med dunder och brak med "Las Vegas" som hade en lika stark refräng som "Manboy", men som floppade rejält i den stora finalen. Vad svenska folket måste börja förstå är att resten av Europa tycker att dessa låtar med "svenska refränger" tillhör en svunnen tid och trots att Stenmarck, Charlotte Perelli och Malena Ernman floppat med sådana refränger, så röstar vi på sådana låtar ändå. Det är vår svenska smak och det är därför det kommer att dröja innan vi vinner den stora tävlingen igen.

Dogge Doggelito skulle enligt min mening göra sig bättre i en folklig tv-show än i Melodifestivalen. Även om jag tyckte att Dogge och hans gäng gjorde bra ifrån sig, så kommer en raplåt aldrig att vinna Melodifestivalen - åtminstone inte under min livstid. En låt som jag verkligen gillade var balladen "Innan alla ljusen brunnit ut" av Anna Maria Espinosa som hade gått vidare i fall hon hade kunnat sjunga. Det är något för upphovsmännen att fundera över. Nästa gång ni skriver en sådan här låt, leta efter en bra sångerska. Tänk om Monica Zetterlund hade levt och sjungit den låten? Men det finns fler riktigt bra sångerskor. Här gjorde Christer Björkman ett miss. Vore han smart skulle han ha ringt till Lisa Nilsson. Hon hade vunnit hela skiten med just den där snygga balladen.

Killarna i Highlights of Mists bidrag "Come and get me now" gick in genom ena örat och lika snabbt ut igenom det andra. "Vila i frid" säger jag!

Nu till det bidrag som jag tror… nej ursäkta… jag VET hade kunnat bli ett mycket farligt bidrag i Oslo, nämligen Pauline och hennes "Sucker for love". Låten var suveränt bra och Pauline var kvällens absolut bästa sångerska. Det finns många svenska tjejer som försöker sjunga med soulröster. Få kan med trovärdighet låta som Gloria Gaynor, men det gjorde Pauline. Problemet är dock att de svenska telefonröstarna fortfarande befinner sig i barndomen när det gäller musik. Vi lever fortfarande i efterdyningarnas av ABBA, Roxette, Ace of Base med flera och vi kräver alltid starka refränger - det är nästan det som styr vårt tänkande när det gäller Melodifestivalen. När ska vi ska lära oss att om vi vill vinna den stora finalen måste vi bryta det mönstret och lära oss att uppskatta artister som Pauline och låtar som "Sucker for Love"? Det är märkligt hur vi svenskar älskar sådana låtar när de framförs av amerikanska sångerskor, men när en av våra egna gör det är det ofta inför döva öron. Hela Paulines framträdande, hennes körsångerskor, deras kläder, dans med mera hade gått hem hos telefonröstarna i Ukraina, Tyskland, Portugal, Rumänien och en massa andra länder. Här får jag faktiskt ta tillbaka lite av vad jag sade om Christer Björkman. Genom att släppa in en sådan här låt och artist försökte han nog modernisera tävlingen, men svenska folket fattade inte det! Jag skulle vilja säga nästan exakt samma sak om Hanna Lindblad och hennes "Manipulated" som var ett snyggt framträdande och en bra låt som också föll bort på grund av de svenska telefonröstarnas dumhet.

Calle Moraeus och Orsa Spelmän gick till andra chansen med sin starka allsångslåt "Underbart" som troligen kommer att förfölja oss i radio hela den kommande sommaren. Calle hade kunnat gå till Globen om han hade kunnat sjunga! Tyvärr så höll inte rösten. Om Nordman hade framfört "Underbart" hade de kanske vunnit hela Melodifestivalen, men än en gång vill jag upprepa detta om refrängerna - den här låten gick vidare bara på grund av den starka refrängen. Låten var inte särskilt modern, men den var folkligt svensk och det luktade Benny Andersson om den - därför fick bidraget så många röster.

Till sist Andreas Johnsson vars svenska musikkarriär tycktes hänga på hans framgång i denna melodifestival. Jag vet inte om jag hade fel på mina öron, men jag tyckte att han sjöng lite falskt ett par gånger under låten - eller var det kanske SVT:s dåliga ljudmix? Låten var från början hyfsad, men när man hörde den andra gången blev den riktigt bra. Snygg refräng som man bara får om man blandar Bobby Ljunggren och Marcos Ubeda med Andreas Johnsson. Frågan är dock om den är tillräckligt bra för eurovisionfinalen? Bobby Ljunggren har skrivit en hel del låtar som på senare år inte haft samma framgång som hans tidigare låtar hade på 80- och 90-talen då han samarbetade med Håkan Almqvist.

Det är klart att Dolph Lundgren lämnade en stor tomhet efter sig. Inslaget med Molly Sandén och en annan liten tjej saknade humor, det var rätt så töntigt. SVT:s humorinslag i årets festival är hittills inte lika bra som tidigare års. Artisternas förinspelade småberättelser var ofta tråkiga och Christine Meltzers små skämt gick inte att skratta åt hur mycket man än försökte. Var jag förresten ensam om att tycka att man såg för lite av Måns Zelmerlöv? Visst är karln en riktigt stjärna?

Eländet fortsätter i några veckor till - vi hörs efter nästa delfinal.

Av William Butt 14 feb 2010 14:47