Jag brukar alltid skriva om TV4:s Idol, men på grund av andra engagemang har jag inte haft tid att följa tävlingen i år och därför är detta årets första text om eländet för min del. Jag ska återkomma alldeles strax till varför det är ett ”elände”, men först vill jag säga att jag såg de första två avsnitten i höstas och konstaterade redan under det första avsnittet att Tove skulle nå finalen. I andra avsnittet insåg jag att Erik var hennes största konkurrent. I fredags såg jag programmet igen och märkte att min förutsägelse hade slagit in. Det var semifinal och jag konstaterade att Erik måste ha vuxit enormt som artist under tävlingens gång. Det blir nog han som vinner tävlingen, men jag tror ändå att det blir Tove som kommer att ha överlevt som artist om ett år.
Nu till varför jag kallar Idol för ett elände: De som konstruerade tävlingen hade bara en sak i tanken, nämligen PENGAR! Riksclownen Peter Jidhe kallar Idol för ”Sveriges största musiktävling”, men karln vet inte vad han snackar om – det är inte någon musiktävling, det är en talangtävling som går i flera länder och dess syfte är att på bekostnad av unga karriärsugna musikanter och ännu yngre tv-tittare, mjölka ut så mycket pengar som möjligt. Givetvis är det ganska hyfsad tv-underhållning, men den som inbillar sig att Idol ligger i närheten av den riktigt stora musiktävlingen, Melodifestivalen, lurar bara sig själv! Vi känner ju redan till slavkontrakten som dessa scenkåta ungdomar tvingas skriva under när de går med i Idol. Frågan är hur många av dem som visar avtalet för någon advokat innan de skriver på.
Om TV4 på något annat sätt skulle generera lika många tv-tittare som de gör under Idols 90 minuter långa sändningar vore det nödvändigt att inhämta några av Sveriges största artister eller några världsartister med skyhöga gager, men det slipper TV4. Det räcker med Idol-Eva, eller Idol-Nisse, eller Idol-Maria. Genom att göra dessa ungdomar till artister skapas ett stort allmänt intresse för tv-programmet. Idéen är genial egentligen, men vad många ungdomar inte riktigt förstår är just hur småkillar och småtjejer runt om i Sverige, genom att telefon- eller sms-rösta, inbringar miljonbelopp till TV4 – det är den verkliga anledningen till hela eländet. Och det är alltid samma ungdomar som röstar. Många av dem är väldigt unga. De slår telefonnumret och mamma och pappa betalar notan medan TV4 kammar in stålarna. Inte nog med att man först röstar på alla, utan rösterna nollställs och då röster man igen för de två som fått minst antal röster. Kronorna rullar in!
Men egentligen skiter jag i detta. TV4 får tjäna hur mycket pengar de vill, bara de inte ger dessa ungdomar falska förhoppningar om livslånga karriärer, för det är vad de ofta, medvetet eller omedvetet, gör. Ungdomarna tror på fullt allvar att de är odödliga när de varit med i Idol, men när kamerorna slocknar blir de knäckta av tystnaden och det är då psykologerna gör entré för att hjälpa dessa stackare tillbaka till ett normalt liv. Under tiden blir TV4:s plånbok fetare och fetare, medan de planerar nästa Idol-säsong.
Ni kanske tycker jag bara är negativ och gnällig, men det är jag inte. Jag har varit en kommersiellt tänkande musikentreprenör i mer än tre decennier och jag tycker det är helt okej att tjäna pengar på musik, men jag kräver att man tar hänsyn till artisterna och tyvärr visar inte TV4 hänsyn till dessa stackars ungdomar. På Sourze har man haft diskussioner om vem som är bäst och vem som kunde bli världsstjärna och så vidare. Jag har själv deltagit i en del av diskussionerna, men när verkligheten slår till måste man inse att den enda som egentligen fått något vettigt ur Idol är Darin Zanyar, som blivit en stor etablerad artist och Agnes Carlsson, som nyss legat på USA:s radiolistor. De andra har ju försvunnit, åtminstone för tv-tittarna och i synnerhet för Sourze-skribenten Pia K som verkade tro att Marie Picasso skulle bli storstjärna. Sanningen som Pia K inte har har kunnat se är att Marie Picasso har svårt att få musikuppdrag i dag och hon är, som jag en gång skrev här på Sourze, nästan helt glömd. Jag såg henne på stan för en tid sedan och det märktes att hon och hennes väninna var lite irriterade över att ingen tycktes känna igen henne!
Daniel Lindström och Markus Fagervall var inte riktiga popstjärnor och därför är de glömda åtminstone i de stora sammanhangen. Amanda Jensen poppar upp ibland och får lite jobb då och då, men hon har inte blivit den stora stjärna som till och med jag trodde att hon skulle bli. Och har någon sett Kevin Borg som vann i fjol? Var finns han? Darin Zanyar och Agnes blev framgångsrika därför att de är riktigt bra artister som skivbolagen satsade på. Darin hade blivit lika stor även om han aldrig satt sin fot i TV4:s Idol-studio, och Agnes hade sannolikt också kunnat bli popstjärna utan Idol. Idol gjorde det lättare för de båda att bli stjärnor, men de blev inte stjärnor bara på grund av Idol.
Årets gäng då? Ja hörrni, det blir nog som sagt Erik som vinner, men det borde vara Tove, eftersom hon är klart bäst. Erik kommer att vinna av två skäl: Dels på grund av att det är mest småtjejer som röster i Idol, och dels på grund av att juryn har valt en bra låt för honom nästa fredag. En Bryan Adams-låt som han känner sig bekväm med, medan Tove har fått en låt som hon inte riktigt känner till. Och det tredje hjulet Calle då? Han är jävligt bra, och han blir farlig nu på fredag när han sjunger Walking in Memphis, men sorry Calle – du är ingen match för Erik och Tove – du åker tyvärr ut på fredag, men med en hedersbronsplats.
Till sist vill jag påminna alla om att jag en gång skrev här att Linda Pritchard, som var med i 2008 års Idol åkte ut alldeles för tidigt och att vi skulle se henne igen? Titta på Melodifestivalen 2010. Linda sjunger ett av bidragen.
Av William Butt 01 dec 2009 09:49 |
Författare:
William Butt
Publicerad: 01 dec 2009 09:49
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå