Så blev abort en kvinnofälla

Alla män och kvinnor bör vara kritiska till lobbygrupper som RFSU och agendan bakom masken av en human inställning till sexuell frihet.

Den fria aborträtten skulle ge kvinnorna fritt sex på samma villkor som männen, men det är framförallt männen och de kvinnor som eftersträvar den manliga sexualnormen som vinner på reformen – inte de kvinnor som bejakar sin kvinnlighet.

För feministerna är den fria aborträtten en hörnsten för jämlikhet och en icke förhandlingsbar fråga, de vägrar konsekvent att erkänna att fostret är ett människoliv. Av uppenbara skäl är det bekvämare att se fostret som en opersonlig cellklump som kan skrapas sönder utan känslomässiga eller moraliska konsekvenser. Men när de konfronteras med bevisen för att även mycket små foster kan känna smärta blir de rasande. För dem är fostret oönskat och något som hindrar kvinnans privatliv och därför bör det uppfattas det som en angripare.

Eftersom alla har rätt till självförsvar, så har också kvinnan rätt att döda fostret för att försvara sitt eget liv. Detta argument har inte uppmärksammats i den offentliga debatten och de flesta kvinnor känner inte ens till det. Men det avslöjar själva kärnan i feminismens orubbliga engagemang för fri abort. Synen på fostret som en inkräktare i kvinnans kropp och något som hotar kvinnans livsviktiga resurser ger en kylig bild av kvinnors självständighet. Men det är ett hån mot alla kvinnor. Genom att förneka personligheten hos det foster som en kvinna bär på så förnekar hon också sig själv. I detta avseende kan en kvinna inte döda ett foster utan att samtidigt döda sig själv.

En del feminister går till och med så lång att de vill frigöra sig från sina kvinnliga organ i strävan efter den manliga sexualnormen. Feministernas kamp för fri abort avslöjar i själva verket en självföraktande kvinnofälla.

Av Johannes Forsblom 18 nov 2009 08:21