Vända ut och in på sig själv
Att underhålla sin poetiska ådra är ofta ganska krävande. Målet finns där men ganska långt bort.
Grubblerierna anfaller.
Jag är belägrad.
Det går inte.
Att krama ur det sista ur
Poesins disktrasa.
Den ligger där gammal och skitig,
En gång så vackert knallblå.
Fräsch och fin
Jag känner ömhet för denna gamla unkna trasa,
Orden ligger djupt inbäddade i den, långt inne.
Dit jag inte kan nå.
Jag försöker nå livet.
Kanske det går.
Jag vet inte om jag kommer att lyckas.
Nå ända fram.
Av  Linda Åberg-Luthman 17 nov 2009 13:01 |
Om författaren
Författare:
Linda Åberg-Luthman
Om artikeln
Publicerad: 17 nov 2009 13:01
Fakta
Ingen faktatext angiven föreslå
Nyckelord
Plats
Artikeln är inte placerad. föreslå